Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet. Ett ädelt lifs slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Strax efter döden hade de milda dragen fått ett
uttryck af strängt allvar, som likväl åter försvann
och lemnade rum för en outsäglig frid. Hennes
kista stod qvar i det rum der hon bott och rummet
pryddes af Therëse och mig med vackra, grönskande
växter. Snö hade icke ännu fallit och vi bundo
kransar af gröna blad och hvita eterneller, som vi
lade på likkistan. Den var svart och på plåten vid
fötterna voro följande ord graverade; »»Saliga äro
de renhjertade, ty de skola se Gud!»
»De gäster som bjöclos till begrafningen voro
baron Wrede, justitierådet Carlson, professor
Bergfalk, major Myhrberg, etc. Några enkla
förfrisknin-gar intogos vid Arsta och
godsets underhafvande -__ buro den af kransar höljda
kistan till Osterhannin-ge kyrka. Många vänner
till den bortgångna hade " skickat kransar af
lager och cypress; hvad som . rörde oss
djupast var en krans af hvita kamellier, , sänd af
barnen i Tysta Skolan.
»Likpredikan hölls i kyrkan. Vi hade klädt altaret
med hvitt linne och gröna kransar, samt med ’ ett kors
af blommor och blad. Katafalken stod :på en matta af
hopflätadt granris och då kistan Ärbars in spelades på
orgeln sorgmusik. Vi hade ; ordnat en stark chör och
sjöngo psalmen: »O, hop-" pets dag som klarnar opp.»
»Kyrkoherden holl ett rörande tal, hvarefter vi ;
ejöngo »Hosianna», hennes favorithymn, samt derpå:
pjag går mot döden hvart jag går».
»Fru Fredrika L., Hanna, Maria och Ebba samt
många af seminariieleverna voro med, och alla hade
Hojnsterbuketter. Utom dessa närmare vänner, folk
//r f
’t -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
