Till begagnande för denna expedition utsågs fregatten Eugenie af fyratio kanoner. Detta fartyg, blott sju år gammalt och i fullgodt stånd hvad skrofvet beträffade, utrustades från varfvet i Carlskrona med serdeles omsorg. Det nykopprades, för försöks skuld, med Avestad-koppar om styrbord och engelsk om babord, försågs med en del nya vattencisterner, och sattes för öfrigt i fullständigt skick. Ett nytt roder tillverkades och påsattes, och det gamla, med fingerlingarne fastsittande, nedstufvades i vattenrummet till reserv. De två bombkanoner på hvardera sidan af batteriet hvilka ingå i fregattens bestyckning, blefvo på chefens derom gjorda framställning ersatta med samma antal tjugofyrapundingar, liknande de öfriga batteri-kanonerna. Den derigenom ledigblifna bombdurken disponerades till förrådsrum. Af däcksbestyckningen blefvo äfven fyra kanoner qvarlemnade på varfvet. Ett nytt gångspel af förbättrad konstruktion tillverkades under ledning af Löjtnant Sasse och insattes. Det visade sig under hela resan vara mycket ändamålsenligt. Pliktankartågen förseddes med förhandsbugt af ketting af trettio famnars längd. Genom Nådig skrifvelse hade Kongl. Maj:t fästat Kongl. Vetenskaps-Akademiens uppmärksamhet på den tillämnade expeditionen och infordrat dess förslag om begagnande af det gynnsamma tillfälle, som erbjöds för hvarjehanda observationers anställande och tillökande af akademiens naturhistoriska samlingar. Det af akademien d. 18 Juni härom i underdånighet afgifna förslag blef af Kongl. Maj:t i nåder stadfästadt d. 25 Juli. För att bereda utrymme åt derigenom förökadt antal personer, hvilkas ställning och göromål fordrade att de erhöllo egna hyttor, uppfördes två dylika på hvarje sida af batteriet, omedelbart för om kajutskottet. De der befintliga kanoner nedlades på däcket under portarne och surrades der, och deras lavetter undanstufvades i rummet, hvarigenom dessa fyra hyttor blefvo mycket rymliga och god dager insläpptes genom de med fönster försedda kanonportarna. De borttagna kanonerna ersattes utombords med träpjeser, alldeles liknande den motsvarande delen af de verkliga kanonerna, hvarigenom vanprydligt utseende förekoms, utan att någon olägenhet förorsakades. Till besättning uttogs ungt och friskt manskap, så att större delen var under 30 års ålder. Önskan att deltaga i expeditionen var bland flottans gemenskap så liflig, att de flesta kompani-chefer öfverhopades med ansökningar om kommendering dertill. Ingen behöfde således mot sin vilja kommenderas, och denna omständighet torde i ej ringa mån hafva bidragit till det goda, ja märkvärdiga helsotillstånd, som nästan oafbrutet fortfarit under hela expeditionen, oaktadt ganska