få fartyg varit någon längre tid här liggande<footnote>I år (1853) har förhållandet varit annorlunda. Skaror af folk hafva tillströmmat för att se flottans manövrer, och stadens innebyggare hafva ej försummat tillfallet till förtjenst.</footnote>, och från fremmande stationer hemkommande fartygs befäl och besättningar hafva genast efter afmönstringen, vanligen på jernväg eller ångbåt, rest till London eller sina hemorter, så att blott en ringa del af deras behållna aflöning kommit Portsmouths innevånare till godo. Äfven torde Jack numera ej vara fullt så sorglös för framtiden, som förr i verlden, och han har ej heller så mycket prispenningar att rumla upp. Emedlertid klagas i staden bittert öfver de dåliga tiderna, och Cobden med anhängare äro ej mycket väl anskrifne. På Spithead låg nu endast korvetten Dido, som skulle afgå till Stilla Hafvet, och inne vid varfvet skeppet Rodney, på nittiotvå kanoner, under rustning för Medelhafs-stationen. En stor myckenhet proviant blef i Portsmouth upphandlad; uppräknandet af de olika artiklarne kan för läsaren ej vara af intresse. Utom de vanliga i vår spis ordning ingående slagen, tillkom enkom för denna resa: cacao, soppa med kött i lufttätt slutna blecklådor, torkad potatis i dylika samt citronsaft. Soppan med sitt kött tycktes oss hela resan vara ganska välsmakande, med undantag kanske af ett par gånger; men besättningon satte derpå föga värde, och en och annan yttrade till och med afsky för ”burkaköttet”, som det kallades. Citronsaft lemnas numera alltid åt engelska örlogsfartyg, att, då så erfordras, användas mot skörbjugg. En mängd klädespersedlar upphandlades för besättningen, och musiken erhöll, på chefens bekostnad, en ganska snygg uniform af ljusblått kläde med hvita reverer. Alla förråder kompletterades, så att fregatten vid afseglingen var så fullproppad som möjligt. Enligt uppdrag af Vetenskaps-Akademien, afreste Herr Johansson och författaren till London, för att emottaga de magnetiska instrumenter, som der blifvit beställda. Öfverste Sabine vid engelska artilleriet, känd genom sina vidlyftiga arbeten i magnetism, hade haft den godheten att åtaga sig besväret med deras anskaffande, och vi erhöllo dem af honom vid magnetiska byrån i Woolwich, i hvilken stad han är bosatt. För den välvilja, hvarmed författaren emottogs, och den oförtjenta heder, som vederfors honom, att vid en middag på Philosophical Club blifva presenterad för flera af Englands utmärktaste lärde, stadnar han i största förbindelse hos Öfverste Sabine. Bland de vid nämnde tillfälle närvarande personer vilja vi nämna: Sir John Herchel, Sir Charles Lyell, Mr Wheatstone, Professor Playfair, Sir John Richardson m. fl.