mellan stationsbefälhafvaren och Greenwich Hospital<footnote>Korvetten Dedalus anlände i Juni detta år (1853) till England med öfver en million piaster i mynt och plansar.</footnote>. Silfret är antingen myntadt i plansar eller i tackor (plata pina); guldet i klumpar, i form af sand eller myntadt. Chiles import går hufvudsakligast till Valparaiso, som är den betydligaste upplagsorten för europeiska varor på hela vestra kusten, till hvars olika hamnar de sedan i mindre partier afsändas med kustfarare. De forslas sedan med mulåsnor till det inre af landet, och böra för detta ändamål vara hoplagda i mindre packor af hundra till hundrafemtio skålp. vigt, så att två eller tre blifva en lagom mulåsnelast. Utom groft tyg till ponchos tillverkas nästan inga manufakturvaror i Chile, utan allt kommer från Europa. Från England ingår för ungefär en tredjedel af hela importvärdet. Utom europeiska manufaktur- och fabriks-varor införes vin, socker, kaffe, cacao, yerba mate eller Paraguay-the, samt från China betydliga qvantiteter sidenvaror, möbler m. m. Många hvalfångare besöka årligen Chiles hamnar, i synnerhet Talcahuano, för att förfriska sina besättningar och proviantera. Ej långt från kusten är en af de trakter, hvarest hvalar talrikt träffas. Fångsten kan der bedrifvas hela året på både vanliga hvalen och spermacetihvalen <footnote>Med vanliga hvalen mena vi Engelsmännens »right whale;» för öfrigt finnas flera slag, såsom finhack (fenrygg), humpback (puckelrygg), sulphur-bottom (svafvelbuk) m. fl., som dock sällan fångas, emedan de äro svåra att döda och gifva föga tran.</footnote>. För nämnde fartygs behof införas hvarjehanda proviant-artiklar från Förenta Staterna. Ett och annat chilenskt fartyg utrustas äfven för hvalfångst. Den sjöfarande kan nästan alltid i Valparaiso fylla sina behof, så väl af proviant som utredningspersedlar, men måste vara beredd att betala höga priser derför. Förfriskningar af kött, grönsaker m. m. finnas till måttligt pris, och vatten fås från vattenskuta. Detaljerade uppgifter om handelsförhållandena i landet kunna ej i detta arbete finna plats, ej heller äro vi försedde med dylika. För att taga reda på sådana saker fordras en affärskännedom, vida utöfver den som kan begäras af en sjöofficer. Då emedlertid hufvudsakliga importen består af manufakturvaror, som vi ej i Sverige hafva att utskeppa, och någon konkurrens i denna väg med andra länder åtminstone ej är tänkbar så länge vi ej ega på stället etablerade hus, så torde denna brist vara temligen likgiltig, och i statistiskt afseende är kännedomen om de löpande priserna på större delen varor af lika litet intresse, som uppgifter om bredden, färgen och sorteringen af de