Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- VI. Uppehåll i Valpariso; segling till Callao och vistelse därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
toaletterna voro i allmänhet smakfulla, och dyrbara smycken saknades
ej. Så till exempel hade en ung fru diamantsmycken till ett värde,
som det sades, af hundratusen piaster, hvilket, sammanlagdt med en
vacker och väl klädd figur samt ett täckt ansigte med präktiga ögon,
ej kunde förfela att göra effekt. Balen var verkligen i alla afseenden
hedrande för Valparaiso-boerna, för hvilka vi få betyga vår uppriktiga
erkänsla för det nöje den skänkt oss.
Från åtskilliga här bosatte utlänningar hafva flera af Eugenies
befäl fått röna artighet och välvilja, äfvensom af amiral Moresby och
flera af hans officerare, som, redan egande talrika bekanta, för oss
lättade erhållandet af dylika. Besök ombord saknades ej, äfven af
damer, oaktadt dyningen på redden ofta är stark nog, att göra
vistandet ombord mindre behagligt för den vid sjön ovane. Vår konsul,
herr Bahlsen, Tysk till nationen, och gift med en Chilenska, hade den
artigheten att göra en middagsbjudning för chefen och officerarne.
Vårt vistande i Valparaiso nalkas nu sitt slut, men innan vi
fortsätta vår resa, vilja vi yttra några ord om det total-intryck det
gjort, hvilket naturligtvis är mycket olika för olika personer, o¾
samma sak eller omständighet för den ena utgör ett behag, men för
den andra motsatsen. Kanske är Valparaiso den mest civiliserade
stad i Södra Amerika, den hvarest tidehvarfvets ledande idéer fått
mesta insteg. Utan att vilja förneka det goda häri, eller på allvar
vilja drifva den satsen, att vilda naturtillståndet är det önskvärdaste
af alla, så kunna vi dock ej återhålla en tanke af saknad öfver det
fortgående utplånandet af den nationella egenheten. För den resande,
som kommer från Europa, och här endast ser dåliga eller medelmåttiga
efterbildningar af hvad han i sin verldsdel dagligen får se, är känslan
ungefär densamma, som om man kommit till en småstad, när man
ämnat sig till landet. Civilisationen må verka förmånligt i det stora
hela, och vara en verldshistorisk nödvändighet, men på folkmassan är
dess första inverkan, att de goda egenskaper, som, om äfven i ringa
antal, finnas hos naturmenniskan och halfvilden, försvinna, utan att
ersättas genom några andra, medan de dåliga qvarstå och uppträda
i en styggare och lumpnare form. Bland de förmögnare klasserna
skall man kanske oftast finna, att civilisationen ej sträckt sin verkan
längre än till klädedrägten. Infödingen kan ej förneka att Europa är
långt före honom i en hel hop saker, men har ej något rätt klart
begrepp om hvaruti denna öfverlägsenhet ligger. Kommer så en
fransysk modehandlerska, eller en tysk skräddare, och båda predika,
med lika fanatism som munkarna förr i verlden den enda saliggörande
tron, att ingen hyfsning kan finnas utan parisiska modejournalen, svarta
fracken och alla dess tillbehör. Frun köper sig en elegant hatt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:46 2026
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0146.html