på kort afstånd från stranden: de äro täckta med guano, och flera af dem bilda hvalf af den mest regelbundna form. När man passerat San Gallan öppnar sig Pisco-viken, inuti hvilken ligger staden af samma namn i en genom konstgjord vattning fruktbar dal. En betydlig myckenhet bränvin tillverkas der: det finner god afsättning på hela vestkusten och kallas helt enkelt Pisco. Man ser nu äfven holmarna Ballestas och Ma Blanca, samt sjelfva Chinchas. Vinden stillnade en stund ut, men kom snart igen, och middagstiden passerade vi förbi Ballestas, hvars guanobetäckta toppar och besynnerliga hvalf erbjödo en högst egen anblick. Kl ½3 e. m. ankrade fregatten innanför Chincha-öarna på trettiofem famnars djup och lerbotten.

Ballesta.

En peruansk örlogs-skonert ligger här för att vidmagthålla ordning bland härvarande fartyg, och tillse att ingen oloflig lastning verkställes. Genast efter ankringen afsändes till denne en officer med förfrågan om tillstånd för fregattens officerare att besöka öarna, hvilket genast erhölls, hvarjemte befälhafvaren hade den artigheten att meddela hvarjehanda underrättelser om farvattnet deromkring, hvilka vi längre ned skola anföra. Öarne äro tre till antalet, förutom några små klippor, som ej kunna medtagas i beräkning. Klippgrunden, på hvilken guanolagren ligga, består af granit, och har genom bränningens fortsatta verkan blifvit genombruten, så att den bildar en mängd grottor och hvalf, i flera af hvilka man kan färdas med båtar. Dylika tyckas vara ett karakteristiskt drag för klipporna på denna kust. Guanon ligger i mägtiga massor, hvars olika lager tydligt visa sig för ögat, emedan de äro något olika i färgen, som är brungul eller grågul i många olika färgtoner. Den är mycket torr, smular lätt sönder sig, och yr vid något friskare blåst kring hela redden. Dess lukt är skarpt ammoniakaktig, och hela lager ammoniaksalter anträffas deribland. Enligt undersökning och beräkning skola guanolagren på Chinchas hålla omkring sextio fot i djup, och deras massa sammanlagdt uppgå till omkring ett hundra millioner tons, eller öfver fyratio millioner svenska svåra läster<footnote>Nopitsch's Kaufmännische Berichte, sid. 274. Förf. har hört en annan uppgift, enligt hvilken tillgången skulle vara betydligt mindre.</footnote>. Med en årlig skeppning af femhundra laddningar af