vinden tvärt från ostsydost till vestsydvest, och stadgade sig sedan från sydsydvest. Föregående dagen hade ingen observation kunnat erhållas, men de i dag anställde visade för de båda dygnen en strömsättning åt nordnordost af femton mil (2½ sv. m.) i dygnet. Följande dagen, den 13, var vinden ytterst ostadig, omvexlande med stiltje; kl. 8 f. m. kom en stark och ihållande regnskur med åska, och middagsobservationen angaf en strömsättning af fyratiotvå mil (7 sv. m.) at nord sedan föregående middag. Hafsvattnets temperatur var nära 28°. Cap Solano med kringliggande land var i sigte. Den 14 var vinden från nordkanten med stundom frisk bris, och strömmen befanns från förliden middag hafva satt tjugofem mil (4 sv. m.) åt nordvest. På eftermiddagen fingo vi Perl-archipelagens öar i sigte, och ankrade i solnedgången öster om den största af dem, Isla del Rey (Kungsön)<footnote>Äfven kallad S. Miguel.</footnote>, på sjutton famnars djup, botten af slick och snäckskal. Den 15 lättade vi kl. ¾8 f. m., och kryssade nordvart. Vinden varpå nordkanten och temligen laber; frampå förmiddagen stillnade det alldeles ut. Ett par timmar efter middagen kom vinden från sydvest, och omvexlade sedan mellan måttlig bris och stiltje. Hettan var hela dagen tryckande och uppgick till 31°; hafvets var omkring 28°. På qvällen mulnade det, och kl. ½10 kom en by med starkt regn och åska. Emedan farvattnet är nog trångt för att under dylikt väder med trygghet tillbringa natten under segel, och stark strömsättning att befara, ankrade vi kl. ¾10 på sjutton famnars djup, lerbotten. Då ingen sjö af betydenhet här kan uppstå, isynnerhet som vindarne äro mycket ombytlige, samt dessutom djupet är måttligt och hållbottnen god, gör man bäst att tillbringa natten till ankars, om man ej har stadig ledande vind. Vår ankarplats var ett litet stycke norr om Perlöarne; mörkret hindrade dess noggrannare bestämning. Följande morgon lättade vi kl. ½6, innan det ännu var riktig dager. Vinden var på sydvest med måttlig bris, vädret mulet och regnigt. Frampå morgonen kom vinden mera vestlig, men kastade snart på sydsydost med mycket starkt regn, som fortfor till middagstiden, då det hastigt klarnade. Kort derefter började landet kring Panamá att visa sig, och den fortfarande goda vinden förde oss skyndsamt ditåt. Kl. ½4 e. m. ankrade vi på redden på åtta famnars djup, mudderbotten. Högsta hympeln af holmen Perico pejlades härifrån i S.V. t. V., och klippan Farallon de San José i S. t. O. Temperaturen var i dag ej högre än 27°, och hafsvattnet omkring 26°. Landet kring Panamá-viken består af med skog och busksnår bevuxna kullar af några hundra fots höjd; deras form är rundad och