Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Segling till Puná och uppehåll därstädes; segling till Panamá, samt uppehåll der och vid Perl-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägen på mindre än tjuguett dygn, men att resor på sjuttio till åttio
dygn ej voro ovanliga, och att exempel på ännu långvarigare funnos.
Chefen på engelska korvetten Amfitrite sade sig en gång i Panamá-viken
hafva tillbragt tjugusju dygn i nästan oafbruten stiltje. Eugenie
var endast femton dagar på väg mellan de båda sistnämnda
platserna, och måste således hafva varit gynnad af lyckan. Man inser
lätt nödvändigheten af att hafva välseglande fartyg för seglingen på
denna kust, och det nästan oafbrutet lugna vädret tillåter begagnandet
af en segelarea, som i våra farvatten skulle vara både onyttig och vådlig.
Den mindre kustfarten kring Payta och Guayaquil bedrifves till
en del med en art fartyg af ganska egen beskaffenhet. De äro helt
enkelt stockflottor, på hvilkas midt är en låg timrad upphöjning, på
hvilken ett litet hus finnes uppfördt till bostad för farkostens
besättning. Medlerste stockarne äro längst, och de ytterste kortast, så
att flottan får en mot ändarna spetsad form. Seglet är trekantigt,
upptill försedt med en rå och nedtill med en bom, samt hissas under
en sax. För att hindra afdriften äro åt de medlersta stockarnes ändar
hål af en eller två fots längd upphuggna, och genom dessa nedstickas
plankor tre eller fyra alnar djupt; de motsvara holländska koffarnes
svärd. Styrningen sker med en åra. De större af dessa farkoster äro
sextio till sjuttio fot långa; med sådana företagas temligen långa resor
långs kusten, och till och med till Galapagos-öarna.
Seglingen från Panamá till San Francisco anses af den i början af
detta arbete nämnde Maury för en af dem, hvars långvarighet minst kan
på förhand beräknas. Orsakerna äro dels ostadiga och labra vindar, dels
den starka ström, som långs kusten sätter åt sydost. Till och med
välseglande fartyg hafva varit nittio dygn på vägen, och den kortaste
resa man kände var fyratiofem dygn. Denna hade blifvit gjord af ett
klipperskepp, som hållit söder om Galapagos-öarna, derstädes i
sydost-passaden hållit vestvart, och skurit linien på 110° V. Att långs
kusten af Mexico slå sig upp, skall vara ganska kinkigt; dertill
fordras god kännedom om kusten, ty man måste om nätterna hålla så
nära land, att man får känning af den då blåsande landbrisen,
hvilken der, som annorstädes, är helt svag och ej förmår sträcka sig långt
till sjöss. För att ej gå händelserna i förväg vilja vi till ankomsten
till San Fransisco uppskjuta andragandet af de skäl, som tala för
vägen söder om Galapagos-öarna, oaktadt den tyckes vara en krokväg.
Då alla de i Panama insamlade underrättelser talade till dess
fördel, beslöt kommendör-kapiten Virgin sig för att försöka den, och
i förbigående göra ett besök på de för sin märkvärdiga natur så
beryktade Galapagos-öarna, hvarest betydliga tillägg till redan gjorda
naturaliesamlingar voro att förvänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
