- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Förra delen /
226

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Honolulu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bland svårigheter, hvarmed de som försökt i något större skala införa förbättringar i jordbruket, är följande af ganska egen beskaffenhet. De förut af menige man innehafde jordlotter voro endast åkerlappar, men när de lade sig till kreatur, erhöllo de tillstånd att låta dem beta på jordegarens utmarker. Snart lade alla menniskor sig till hästar, många fattiga familjer hafva för sitt nöje tre eller fyra, till och med flera dylika, och taga dessutom på utfodring alla sina vänners i staden, utgifvande dem för sina egna. Den stora mängd hästar som häraf blifvit en följd skadar på tvänne sätt; den äter upp betet för de nyttigare husdjuren, och åstadkommer lättja bland folket, som föredrager att göra promenader till häst framför att sköta sin jord. Ingen afsättningsort finnes för de öfverflödiga hästarna, och deras hudar löna sig ej så väl som oxhudar till skeppning. Fårafveln har en annan slags fiende i den mängd hundar infödingarne äfven endast för sitt nöje uppföda, eller kanske rättare icke uppföda, ty de få ingen mat hemma hos sina egare, utan stryka omkring på fälten och göra betydlig skada på de späda lammen, hvaraf, om vi ej missminna oss, en fjerdedel eller en femtedel åtgår för att fylla dessa rofdjurs tomma magar. Oaktadt den goda afsättning, som kan påräknas för fjäderfä, har knappt någon enda inföding tagit sig före att till något större antal uppföda dylikt, och de utlänningar, som slagit sig ned på landet, hafva mera vidtutseende företag å bane. Californiens uppblomstring kommer utan tvifvel att inverka mycket på Hawaiiske Öarnes framtid. Det kan väl hända att tilloppet af hvalfångare förminskas, men så har i stället en förut saknad afsättningsort för landets produkter erhållits. Öarne må numera frambringa huru mycket kaffe och socker som helst; afsättning kan ej fela, och om rörelsen skötes väl, så bör intet annat land kunna konkurrera med dem. Kaffet är af yppersta beskaffenhet, och lokaler för dess odlande finnas i öfverflöd. Vi få längre fram i denna bok se att Mauritius, som är af samma storlek som Maui, framalstrar halftannat hundrade millioner skålpund socker, så att Hawaiiske Öarne tillsammans böra kunna för en temligt lång framtid fylla Californiens behof af denna vara, om odlingen blott kan bedrifvas med tillräcklig fart. För apelsiner kan allt framgent der påräknas god afsättning, och för närvarande ditföres fjäderfä, ägg och smör. Derigenom har en utväg till betydlig förtjenst öppnats för landtmannen, men den begagnas, som nämndt är, ej med synnerlig ifver. Arbetslönerne hafva stigit, på samma gång som priset på utländska varor och klädespersedlar fallit, så att ingen arbetslös person behöfver för sitt uppehälle taga till något olofligt näringsfång. Kommer en ångbåtslinie mellan Californien och China med Ostindien en gång till stånd, bör denna blifva för öarna en ny källa till rikedom och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:46 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/1/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free