bogspröt. Vinden var nordvestlig, med måttlig bris. Vattnet hade en grågrön färg, mycket sjögräs flöt långs sidan, och stora skaror af sjöfogel plaskade och skreko rundt omkring. Luftens temperatur var kl. 6 endast 12°, och hafsvattnets 11°,7.

S. O. Farallon.

En stund efter sedan vi vändt utåt började dimman skingra sig, och kl. ½9 klarnade det upp, hvarpå vi vände inåt land. En half timme senare befunno vi oss söder om den sydostligaste af Farallones. Dessa klippor, äfven kallade Frayles (Munkarne), äro sju till antalet, hvaraf de fyra nordvestliga bilda en grupp, och de tre öfriga en annan. Den sydostligaste holmen är störst och torde vara omkring en half svensk mil i omkrets; den består af kala, skrofliga kullar och klippspetsar af gulaktig eller grå färg. Vid dess vestra ända är ett naturligt hvalf, och söder om den högsta kullen står ett trähus på något afstånd från stranden. Kl. 10 kom en liten skonert långs sidan, och fregatten erhöll derifrån lots. Kort derefter stillnade det alldeles ut, men middagstiden sprang en liten bris upp från sydkanten, och friskade snart. Landet kring inloppet började nu visa sig, men oaktadt himmelen var klar, var luften så disig och ogenomskinlig att nästan intet kunde redas af höjdernas konturer. Kl. 3 e. m. passerade fregatten med frisk fart mellan de uddar, som bilda inloppets mynning, och ankrade kl. 4 i Saucelito-viken på 15 famnars djup och dybotten, efter tjugusex dagars resa från Honolulu. Såsom jemförelse må