hade ett högst vedervärdigt uttryck af girighet och falskhet. Att döma af de sneglande blickarnes riktning, tycktes han mellanåt taga sin grannes kort i ögnasigte. Korten voro små bambuskifvor af tre tums längd och en half tums bredd. Huru många sådana gingo på leken, hunno vi ej få reda på, icke heller på spelets beskaffenhet. Sedan vi smakat på oss erbjudna förfriskningar af vin och frukter, togo vi i ögnasigte gubbens hus och magaziner, som voro ganska väl försedda med alla skeppsförnödenheter. Ett litet serskildt rum var egnadt husets djoss eller afgudabild, framför hvilken små rökstickor brunno. At sjösidan var en altan och derinnanför ett vaktrum; att dömma efter det krigiska utseendet härstädes, måste den allmänna säkerheten i denna trakt af det himmelska riket ej vara stor. På altanen stodo flera mindre kanoner, och vaktrummet innehöll ett antal gevär, pistoler, spjut och sablar. Jack Junior, som följde oss, försäkrade att vakt hvarje natt hölls derstädes, och att sådant försigtighetsmått var nödvändigt för att förekomma angrepp af tjufvar, eller, som de på Canton-engelskan kallas, ladroner. Gubben Jack har flera gånger varit utsatt för de roflystna mandarinernes utpressningar<footnote>Denna operation kallas på Canton-engelska »makee squeezy».</footnote>. Strax bredvid Boston Jacks magazin ligger en soya-fabrik, hvarest äfven insyltning af ingefära i stor skala bedrifves. Vi besökte väl denna inrättning, men då vi ej kunde meddela oss med derstädes arbetande individer, hade vi ej tillfälle taga reda på sättet för soyans tillverkning. Att ett slags bönor dervid ingå som hufvudbeståndsdel, kunna vi dock intyga, åtminstone lågo flera högar af dylika i närheten af de kokande kittlarna. Det är med en viss misströstan vi inlåta oss i beskrifning på China och Chineser. På svenska språket finnas förut så goda arbeten i den vägen, att vi ingalunda kunna hoppas att upphinna dem, och den enda, dåliga tröst vi hafva, är att dessa arbeten kanske ej äro så allmänt lästa. Min son på galejan är väl mycket spridd, men Osbecks förträffliga resa ser man ej ofta; de chinesiska sederna hafva sedan hans tid föga ändrat sig. Bland nyare nämna vi herr Liljevalchs arbete om Chinas handel och industri, hvari dessutom herrskande seder och bruk lifligt skildras, och friherre von Dübens väl ej vidlyftiga, men sakrika och talangfulla berättelser om sin resa till China och åter med skeppet Prins Carl. I England utgaf för omkring tio år sedan Sir John Davies, som en tid varit guvernör i Hongkong och länge studerat chinesiska förhållandena, ett större arbete om landet och dess innevånare, hvilket anses för det bästa och fullständigaste som finnes. Vi hafva ej haft tillfälle att studera detta verk, och