Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
en viss afträdelse från Portugal till Frankrike, aldenstund
det heter att Portugal skulle »återlemna» till Frankrike det
franska Guyana intill floden Oyapock, men då nu tillika
förklarades att Pariserfredens stadgande uphäfdes, synes
förhållandet så varit att Portugal afträdde en del, men icke
allt, som enligt Pariserfreden skolat afträdas. Och då nu
kongressakten äfven tillägger att den gränsen, som nu
bestämdes, hade varit den, som Portugal hade på grund af
fredslutet 1 Utrecht (1713) ansett vara den rätta, så vill
synas att här var en gammal gränsetvist, som bilades på
sätt som Portugal hade önskat. Men det område, som
Portugal derutöfver hade intagit bortom Oyapock, återlemnades’).
På nu beskrifvet sätt reglerade Wienerkongressen det
stora landaskiftet i Europa. Men utom sjelfva fördelningen
af länder och bestämningar af dynastiers rätt innehåller
kongressakten vissa allmänna bestämmelser (»dispositions
gene-rales»), rörande föremål af allmänt europeiskt interesse.
Fäster man sig bokstafligen vid Wienerkongressakten
och denna urkund allena, så kan man icke tala om någon
derstädes beviljad allmän amnesti för den förflutna tiden.
Men på tvänne särskildta ställen i kongressakten blef
amnesti bestämdt föreskrifven inom de särskildta länder, hvarom
talet handlar på de båda ställena i kongressakten. Dessa
ställen voro de, som handlade om Polen och om
Kyrkostaten. Den grundsats, som blef särskildt uttalad om dessa
båda länder, var redan förut antagen såsom allmän regel i
Pariserfreden 1814, hvilken urkund ligger till grund för
Wienerkongressakten. Der läses en artikel, som innehåller
en i de mest oinskränkta ordalag uttalad amnesti, så att
ingen menniska skulle kunna till sin person eller egendom
på något sätt, under någon förevändning, besväras med
någon förföljelse eller något intrång, vare sig för politiska
handlingar eller tänkesätt eller för bevisad tjenst och
tillgifvenhet vare sig för någon af de fördragslutande parterna
eller för dessa regeringar, som nu hade uphört att finnas.
2) Art. 105 — 107.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
