Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
En anmärkning framställer sig i sammanhang med denna
fråga, nämligen att kongressakten i allmänhet icke vidrörer
kolonialsystemet. Om man undantager förklaringen om
slafhandeln samt gränsbestämningen mellan Portugals och
Frankrikes besittningar i Södra Amerika, förekommer i
kongressakten ingenting om kolonierna. Förmodligen ansågos dit
hörande frågor kunna lämpligen upgöras genom
underhandling mellan de särskildta stater, dem sakerna angingo. Så
kunde saken anses med så mycket större skäl som den
magt, hvilken var allra mest interesserad i kolonialfrågorna,,
nämligen Nederländerna, icke hade röst och stämma på
kongressen. De nederländska, de holländska kolonierna, voro
de, hvarom egentligen något spörsmål kunde göras. Men
för öfrigt var kolonialsystemets ställning temligen klar genom
det, som skrifvet var i Pariserfreden.
Förhållandet med de kolonialegande magterna var öfver
hufvud följande. — Några af Frankrike eröfrade och nu från
Frankrike återtagna kolonier att gifva till baka åt deras
förre innehafvare funnos icke, detta hade just varit den
franska kejsarmagtens svaga sida, att denna magt, så
öfver-mägtig på fasta landet, alls icke var sjömagt. Men deremot
hade England eröfrat Frankrikes och dess bundsförvandter»
eller lydstaters kolonier. Frågan var om England skulle
behålla sitt krigsbyte medan Frankrike måste återlemna sitt.
Denna fråga var i Pariserfreden afgjord på det sätt att
England återlemnade till Frankrike dess kolonier med vissa
• undantag. Bland de eröfrade kolonialbesittningarne fans en,
som England hade förbundit sig att afträda till Sverige,
nämligen ön Guadeloupe, men äfven denna ö blef enligt
Pariserfreden med Sveriges begifvande till Frankrike återstäld1).
Den lilla svenska besittningen S:t Barthélemy hörde icke
till de engelska eröfringarne aldenstund Sverige icke hade
varit Englands fiende, ingen anledning fans att icke Sverige
skulle behålla den lilla ön. — Spanien och Portugal hade
under de senare åren varit Englands bundsförvandter och
hade sina kolonier i godt behåll2). Den enda tvistefrågan
1) Jfr. öfv. p. 25.
2) Nämligen i hvad på Europas magter berodde, men Spaniens magt.
i Amerika var visst icke säker för upror och inre ofred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
