Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
3. Kon.riket Böhmen.
4. Markgrefskapet Mähren. ■
5. En mindre del af hertigdömet Schlesien.
Dessa tre länder hörde till Tyska riket, men voro icke
innefattade i någon af de tio kretsarne. Mähren och
Schlesien hade sedan gamla tider befunnit sig i ett visst
länsför-förhållande till Böhmen.
6. Kon.riket Ungern och de s. k. ungerska länderna,
kon.riket Kroatien, kon.riket Slavonien samt storfurstendömet
Siebenburgen.
7. Den del af Polen, som liade kommit på Österrikes
lott vid första delningen år 1772. Denna landsdel
benämndes kon.riket Galizien och Lodomerien]).
8. Hertigdömet Bukowina, beläget öster om Ungern i
granskapet af de turkiska länderna (furstendömet Moldau)
samt Ryssland.
9. Vissa länder i norra Italien nämligen hertigdömena
Milano ocli Mantua (Mantova), hvilka vanligen kallades
med ett gemensamt namn Lombardiet.
10. Österrikiska Nederländerna, som utgjorde inemot
hela den s. k. Burgundiska kretsen af Tyska riket2) ocli nu
mera utgöra kon.riket Belgien ocli storhertigdömet
Luxemburg.
Den länderomfattning, som nu mera skulle utgöra den
österrikiska magten, bestämdes på sätt ofvan är sagdt, genom
Wienerkongressens beslut. Men en ocli annan smärre
jämkning gjordes kort derefter i följd af den senare
Pariserfre-den (d. 20 nov. 1815). De afträdelser, som Frankrike
nödgades göra på grund af detta fredsfördrag, voro väl icke
särdeles stora, men vissa områden blefvo dock tillgängliga
att af de segrande magterna tagas i besittning. Vissa orter
i Rhentrakterna, som Frankrike hade haft, kommo nu till
1) Benämningarne hafva gammalt historiskt ursprung från den tid
då dessa länder hörde till de ryska furstendömena. Namnet Galizien är
en förändring af ett gammalt namn Haliz och namnet Lodomerien säges
hafva sin rot i det ryska mansnamnet Wladimir. Jfr. Daniel :
Handbuch der Geographie, T. II, p. 88G.
2) En liten del lärer blifvit afträdd till Preussen år 1713. WOLLF:
1. c. p. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
