Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
20. Hertigdömet Sachsen-Hildbiirgliausen.
21. Storhertigdömet Oldenburg, hvars storhertigliga titel
var i Wienerkongressen erkänd, men ej begagnades af
innehafvaren förr än vid det regentombyte, som inträffade
år 1829.
22. Hertigdömet Anhalt-Dessau.
23. » Anlialt-Bemburg.
24. » Anlialt-Köthen.
25. Furstendömet Schwarsburg-Sönder shausen.
26. » Schicarzburg-Rudolstadt.
27. » Hohenøollern-Hechingen.
28. » Liechtenstein.
29. » Hohenzollern-Sigmaringen.
30. » Waldeck.
31. » Reuss, äldre linien.
32. » Reuss, yngre linien.
33. » Schaumburg-Lippe.
34. » Lippe (Detmold).
35. Staden Lübeck.
36. » Frankfurt am Main.
37. » Bremen.
38. » Hamburg.
Tyska förbundet bestod således af 34 monarkier och 4
republiker, tre främmande monarker, konungarne af
Stor-Britannien, Danmark och Nederländerna voro medlemmar
af förbundet i och för tyska länder, som de innehade. Två
andre, nämligen Österrike och Preussen, liade jämte sina
förbundsländer äfven andra, som icke hörde till förbundet.
En skilnad var att Österrikes icke tyska länder voro af den
storlek och betydelse att Österrike var en stor magt äfven
oberäknadt de tyska länderna och karakteren af den
österrikiska monarkien var icke öfvervägande tysk; Preussen
deremot var en mera rent tysk stormagt och äfven de
preussiska provinser, som icke hörde till förbundet, voro
ingalunda främmande för den tyska nationaliteten. Preussen
egnade sig bättre än Österrike att vara Tysklands
liufvud-magt, men Österrike var ordförande i förbundet.
1) Wienerkongressakten, art. 34. Klüber, 1. c. p. 124
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
