Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
öfver 700 qv.mil d. v. s. något mindre än t. ex.
Kopparbergs ocli Gefleborgs län i Sverige sammanräknade, ser man
genast till hvilken hög grad detta land var sönderdelad!
eller, rättare sagdt, hvilken mängd af små samhällen kär
funnos, för hvilka en närmare förening behöfdes och en
jämnare fördelning af frihet ocli rättigheter. Till ojämna
förhållanden hörde äfven att medan dessa länder voro öfver
hufvud republiker, funnos der bland »zugewandte orten» äfven en
furstlig monarki, Neufchatel samt två kyrkliga monarkier,
abbotsdömet S:t Gallen och en del af biskopstiftet Basel.
Nu var också denna gamla indelning i grund uprifven
först genom inrättningen af den s. k. Helvetiska
republiken och återstäldes icke genom den nya författning, som
Schweiz erhöll genom den s. k. Mediationsakten (1803). Den
helvetiska republiken var uprättad med fransysk härsmagt
och innebar statsförbundets förvandling till en enda republik
efter franska republikens mönster ocli ined uphäfvande af
skilnaden mellan »Eidgenossen», »Unterthanen» och
»zugewandte Orten». Mediationsakten åter var föreskrifven af
Napoleon och innebar att Schweiz åter blef ett statsförbund
af sjelfständiga kantoner, men skilnaden mellan de tre nyss
nämnda klasserna återstäldes icke. Kantonernas förbund
var således nu ett helt annat än i den förra tiden. Och
beståndsdelarnes antal var äfven minskadt. Wallis och
Geneve voro införlifvade med Frankrike och Neufchatel var
ett lydfurstendöme under franske kejsaren.
Huru Schweizarena under Wienerkongressens bemedling
organiserade sin förbundsförfattning är ofvan omtaladt1).
Statsförbundet förnyades, de tre bortkomna beståndsdelarne
återkommo, men skilnaden mellan »Eidgenossen»,
»zugewandte Orte ocli Unterthanen» förblef uphäfd. Dock blefvo
alla dessa orter icke sjelfständiga kantoner, de voro och
förblefvo införlifvade med de förra kantonerna och
läncler-fördelningen blef sådan att Schweiz kom att bestå af
tjugutvå lika berättigade kantoner. Området för en af dem,
1) Jfr. öfv. p. 66 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
