Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
väl undergått i ett afseende nämligen att regerande
dynastien hade flyttat residenset till Brasilien, som skedde år
1807, då Portugal öfversvämmades af Frankrikes härsmagt,
men någon återflyttning hade icke egt rum, oaktadt
Portugal länge sedan var befriadt från Fransoserne.
14. Turkiet före början af 1790-talet bestod af
följande delar:
a) det Europeiska Turkiet, som innefattade den stora
halfön mellan Svarta hafvet, Marmora-sjön och Arkipelagens
vatten på ena sidan samt Joniska och Adriatiska hafvet på
den andra, samt var landfast med dåvarande republiken
Venedigs besittningar samt de österrikisk-ungerska länderna
och Ryssland. Inom denna omkrets var hela Grekland
inbegripet såsom ock de europeiska öarne i Arkipelagen
hörde dit;
b) det Asiatiska Turkiet, som utgjordes af
1. det fordna Mindre Asiens halfö mellan Svarta hafvet,
Marmora-sjön, Arkipelagens vatten och Medelhafvet och
dermed följde öarne i den asiatiska delen af Arkipelagen samt
en del medelhafsöar, Candia (Kreta), Cypern.
2. Landet söder om Mindre Asien vid Medelhafvet,
Palestina och det fordna Syrien.
3. En stor del af vestra Asien innanför halfön, länderna
mellan Svarta och Kaspiska hafvet samt Kaukasus-bergen
och dernedanför ända till Eufrat och Tigris samt
Persiska viken.
4. Arabien eller åtminstone delar af detta land och
Sinai-halfön i Röda hafvet intill näset Suez och gränsen
af Afrika.
c. I Afrika: 1. Egypten; 2. suveräneteten öfver Algier,
Tunis och Tripoli.
Men alla dessa stora länder voro ingalunda Sultanen
omedelbarligen undergifna. En skilnad fäns mellan
omedelbara besittningar och lydländer. I Europa hade
fursten-dömena Wallachiet och Moldau en egen ställning såsom
lydstater och Ryssland hade sedan freden i Kutschuk-Kainardgi
(1774) en fördragsmässigt bestämd rättighet att föra
fursten-dömenas talan hos Turkietl), likasom också deras privile-
1) Art. 16 i fredsfördraget hos Ghillany: Diplom. Handbuch. T. II)
p. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
