Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(37
gen af de i alliansen deltagande magternas politik.
Allians-fördraget var så aldeles tomt på allt politiskt innehåll, att
detta fördrag aldrig kunde blifva något annat än ett
skrifvet papper, men visst icke läggas till grund för en
praktisk politik. Den politik, som utfördes af de stora
magterna, hade de icke hemtat ur alliansfördraget, de togo den
samma ur sina grundsatser, meningar, tycken, böjelser,
in-teressen och dessa skulle varit de samma äfven om det
skrifna papperet med de heliga fraserna icke hade funnits.
Men nu fans detta papper, det var bekant, det hade väckt
stort upseende ocli då man nu erfor den starka
tryckningen af de stora magternas eniga samverkan, blef den heliga
alliansen en formel, som tick beteckna denna de stora
monarkiernas förening för uprätthållandet af deras politiska
system.
Dessa grundsatser åter voro i ordets fullaste
mening-konservativa. Den ordning, som statsystemet liade fått
under monarkernes hand år 1815, skulle uprätthållas, intet
sträfvande till förändring i staternas ställning tick ega rum.
Befans det vara af nöden att gifva någon vidare
utveckling-åt Wienerkongressens verk, så skulle saken göras i trogen
öfverensstämmelse med de grunder, som lagda voro, så t. ex.
när Tyska förbundet antog den s. k. Wiener-Slutakten (1820),
som utgjorde en ny grundlag vid sidan af förbundsakten
från 1815.
Med denna konservativa karakter följde en god
egenskap, som måste erkännas. Hvilka fel den heliga alliansen
må haft, krigslysten, girig efter eröfringar var han icke.
Fans der ett folk, en stat, som var stilla ocli lugn inom sig,
fick han njuta sin fred. Denna fridsamhet hos de stora
magterna hade sitt uttryck i deras enighet och denna
enighet hade tvänne grundvalar att hvila på, den ena var det
gemensama hatet mot revolutionen och fruktan för dess
återkomst, den andra var den trogna nitälskan, som hvar och
en hyste att ingen af de andre måtte blifva större än han
var. Denna omsorg var icke något eget för denna tiden,
den samma finnes alltid, ty han är grundad i sakernas
innersta väsende. Förhållandet kan uttryckas med den gamla
frasen Europas jämvigt, som är en mycket hälsosam sak, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
