Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
och samma regering skulle ega att i sin tjenst anställa
bayerske officerare för att bilda en inhemsk grekisk militärstyrka.
Det må tillhöra dem, som beskrifva det grekiska
befrielseverkets historia, att utreda alla dessa tilldragelsers
sammanhang. Men till en öfversigt af det europeiska
statsystemets förändringar hörer det att anteckna dessa
bestämmande fakta, som beteckna upkomsten af en ny stat i Europa.
En anmärkning framställer sig då ovilkorligt, att allt
gjordes genom de trenne stormagterna, de handlade såsom de
skulle varit förmyndare för ett minderårigt barn. Det var
icke Grekland, som bjöd sin krona åt prins Leopold af
Sacli-sen-Koburg och prins Otto af Bayern, de tre stormagterna
utbjödo den grekiska kronan i Grekernes stad och ställe.
Grekland bestämde icke thronföljdsordningen, icke
förmyndarregeringen, detta gjorde de tre stormagterna och
konungen af Bayern. Vill man kalla detta ett obehörigt intrång
på grekiska folkets frihet, så är likväl dervid åtskilligt att
besinna. Grekiska folket hade ingen frihet, det var just
fråga om att Grekerne skulle blifva ett fritt folk; här var
icke ett intrång i en sjelfständig stats inre angelägenheter,
här var en medlande verksamhet af trenne skyddsmagier för
att bereda för framtiden en sjelfständig ställning åt ett förut
undertryckt folk. Och detta folk var icke i tillfälle att
vinna detta mål med egna medel. Hade icke dessa magter,
som ingingo fördraget i London, uträckt sin beskyddande
hand öfver Grekland, skulle efter all mensklig sannolikhet
Grekland icke vunnit sin frihet. Grekerne hade icke
förstört den turkiska flottan vid Navarino, detta hade de tre
skyddsmagterna gjort, en af dem liade fördrifvit fienden från
Morea, en annan hade tvingat Turkiet genom freden i
Adrianopel att medgifva Greklands frihet. Den, som står
under en annans beskydd, blifver af honom beroende, den
som ej mägtar att stå på egna fötter måste tåla att
sjelf-ständigheten lider ett intrång. Sådan var Greklands
ställning, detta land var aldeles beroende af sina skyddsmagter.
Hurudan ställningen var visar sig bäst af det, som
fördraget innehöll 0111 de värfvade trupperna från Bayern samt
statslånet på 60,000,000. Grekland hade lefvat i anarki
under revolutionstiden och bela den föregående tidrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
