Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills vidare åtminstone var Belgien fullkomligt skildt från
Holland oeli från konungahuset (slutet af sept. 1830).
c) Belgiska nationalkongressen besluter att Belgien skall
utgöra en egen stat med monarkisk konstitutionel statsform,
men huset Oranien vara uteslutet från Belgiens thron (nov.
1830). Härmed var således all tanke på ett statsförbund
med Holland öfvergifven och revolutionen hade inträdt i ett
nytt skede. Det, som i första begynnelsen syntes kunna
vara en möjlighet, var nu för sent och den förenade
nederländska monarkiens uplösning afgjord så framt det icke
lyckades för Holland att underkufva Belgien. Dessa länder
kunde nu anses befinna sig i krigstillstånd med hvarandra.
En holländsk krigsmagt innehade fästningen vid Antverpen
och ett blodigt upträde egde rum, då holländske generalen
Chassé från fästningen bombarderade staden Antverpen
(slutet af oktober). Nationalkongressen hade ännu icke
samman-trädt när Antverpens bombardement egde rum, men samlades
kort derefter och fattade då de nyss nämnda besluten,
hvarigenom Belgien upträdde med anspråk att vara en aldeles
egen, fristående stat i Europa.
d) Ben belgiska grundlagens antagande (febr. 1831) samt
konungavalet betecknade statsförändringens fullbordan.
Grundlagen stiftades af nationalkongressen och antogs d. 25 febr.
1831, konungavalet åter egde visserligen rum redan ännu
tidigare (d. 3 febr.), men det val, som då gjordes, blef utan
påföljd och den belgiska thronen förblef obesatt till dess
genom ett nytt val i början af juni s. å. prins Leopold af
Sachsen-Koburg blef till konung utkorad och kort derefter
(juli 1831) emottog regeringen.
Men under det Belgierne på detta sätt anordnade sin
ställning i hvad på dem sjelfve ankom voro de stora magterna
sysselsatta med behandlingen af den belgiska revolutionen
såsom en europeisk fråga.
Dertill hade de all möjlig anledning alldenstund
Belgiens förening med Holland var af dem sjelfve beseglad
genom Wienerkongressakten och icke blott personalunionen
men äfven föreningen till en helstat. Således om också den
belgiska statsförändringen hade inskränkt sig till ett
statsförbund i stället för en helstat, skulle konungen af Neder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
