Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Man kunde fråga: liade de fem magterna rätt att sa
göra? Ja, visserligen, i fall de kommo öfverens och
konungen af Nederländerna derjämte. Ett fördrag får ej brytas,
men det kan uplösas, det kan ändras medelst gemensam
öfverenskommelse. Detta var det, som skedde *).
Underhandlingarnes gång framträder i följande
hufvudpunkter, till hvilka händelserna anknyta sig.
a) Protokollet d. 20 dec. 1830. Konferensens första
omsorg liade varit att bereda ett stillestånd, så att alla
krigsrörelser af Holland och Belgien skulle uphöra. Härtill
samtyckte båda parterna, men rörande stilleståndets vilkor
behöfdes underhandlingar, som uptogo en tid af några veckor,
konferensens första protokoll är dateradt d. 4. nov. och det
protokoll, hvaruti stilleståndet omtalas såsom afgjord sak, af
bägge parterna öfverenskommen, bärer datum d. 20 dec.
Samma protokoll innehåller en bestämd förklaring att den
senaste tidens händelser liade bevisat huruledes »den
fullständiga införlifningen af bägge länderna med hvarandra»2),
som hade varit meningen i 1815 års fördrag, icke hade
lyckats och nu mera var blifven omöjlig, hvarutaf vore en följd
att sjelfva ändamålet med Belgiens ocli Hollands förening
måste anses förloradt. Genom denna förklaring måste anses
afgjordt att stormagterna erkände Belgiens skilsmässa från
Holland. Men på samma gång ville konferensen vara
betänkt på andra sätt och medel att ernå detta mål, för
hvilket föreningen mellan Holland ocli Belgien hade varit
beräknad. Konferensen ville sysselsätta sig med att öfverväga
huru Belgiens oberoende ställning skulle förenas med
gällande fördrag ocli med andra magters säkerhet samt
bevarandet af Europas jämvigt. Underhandlingen med konungen
1) Det enda, som kunde anmärkas, vore att de stater, som hade
undertecknat Wienerkongressen jämte stormagterna, nämligen Spanien,
Portugal och Sverige, icke hade del i konferensen, men detta förhållande
var icke annorlunda nu än det hade varit under hela den föregående
tiden. Jfr. protokollet d. 4 nov. n:o 7 hos Mushard 1. c.
2) »Cet amalgame parfait et complet, que les Puissances vouloieut
operer entre ces deux pays.» — Det ifrågavarande stilleståndet var i
sjelfva verket blott en vapenhvila, men något fullständigt fördrag om
stillestånd blef knappt afslutadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
