- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
226

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

sig- vilja uprätthålla. Belgien höll strängt på sin rätt såsom
sjelfständig stat, konferensen åter såg sakerna ur europeisk
synpunkt, konungariket Nederländerna hade upkommit
genom fördrag af Europas magter och var bildadt med
afseende på Europas allmänna intressen, dess uplösning borde
ej ske utan att samma magter dervid egde att tillgodose
de europeiska interessena. Onekligen hade Belgien rätt i
fall meningen var att föreskrifna konferensens beslut såsom
bindande lag och ej blott framställa det samma såsom
be-medlingsförslag, men konferensen var i sin goda rätt om
den samma bestämde de vilkor, hvarunder Europas magter
ville erkänna Belgien såsom sjelfständig medlem af
statsystemet. Belgien egde sin frihet att sätta sig emot de af
konferensen framstälda vilkor, men med risk att då varda
af konferensen öfvergifvet.

c) Protokollet cl. 1 fehr. 1831 om Belgiens konungaval
eller, rättare, om thronkandidaturen. Man befann sig nu —
början af februari — vid den tid då belgiska
nationalkon-gressen stod i begrepp att hålla konungaval. Den nya
staten egde att bestämma sin författning, detta var gjordt,
Belgien hade beslutit att blifva en monarki, monarkien
måste välja en monark, de främmande magterna hade ingen
rättighet att utnämna en konung i Belgien och de gjorde
det icke heller. Men det kunde icke vara dem likgiltigt
hvem den fursten var, som blef konung i Belgien. De hade
ett interesse, sitt eget och Europas, att bevaka. Och deras
rätt var att lika sjelfständigt bestämma sitt handlingssätt i
förhållande till Belgien och dess nye monark, som Belgien
med full sjelfständighet gjorde sitt val. Belgien kunde fritt
välja hvilken som heldst, men med risk att den som valdes
icke blef af Europas magter såsom legitim monark erkänd.

Det interesse, som konferensen egde att bevaka,
fordrade att den nye konungen icke skulle vara en person i
sådana förhållanden, som skulle binda Belgien allt för nära
vid någon af de stora magterna sjelfva, Den verkliga fara,
som fans, var att Belgien blef ett bihang till Frankrike, en
fransk prins, någon af kon. Ludvig Philips söner, ville de
öfriga magterna icke fördraga på Belgiens thron. Och ett
sådant konungaval af Belgiens nationalkongress var likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free