Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
»Schleswig» skulle ofördröjligen uptagas i förbundet.
Slutligen bestämdes valsystemet för den tillämnade
konstituerande nationalförsamlingen. Efter att inom några dagar
hafva fattat dessa beslut åtskildes förparlamentet men
qvarlemnade ett utskott af femtio personer för att stå vid
förbundsförsamlingens sida mecl fullmagt att i händelse af behof
åter sammankalla förparlamentet.
Betraktar man dessa mått och steg samt personerne, af
hvilka saken gjordes, finner man ännu icke någon våldsam
upresning, men allt gjordes dock på revolutionär väg. De
femtioen i Heidelberg, de sju som utvaldes af de 51, samt
hela torparlamentet och de 50, som qvarlemnades, alla dessa
församlingar voro belt och hållet enskildta samfund, utan
något updrag af de officiella statsmagterna. Och bela deras
verksamhet åsyftade förbundsförfättningens ombildning pä
belt annat än grundlagsenligt sätt. Den tillämnade
nationalförsamlingen liade för sin tillkomst ingen anledning i den
gällande förbundsförfåttningen. Till förbundsförsamlingen,
som var Tyska Förbundets officiella magt, intog
forparlamentet en sådan ställning att det blott underrättade
förbundsförsamlingen om de vidtagna åtgärderna, men utan att
på något sätt hänskjuta saken till förbundsförsamlingen.
b) Förbundsförsamlingen och de sjutton förtroendemännen.
Denna församling åter var fullkomligt öfverraskad af den
hastigt utbrytande revolutionen och blef af den samma
genast öfverväldigad. Redan innan forparlamentet hade
sam-manträdt liade förbundsförsamlingen gått den revolutionära
rörelsen till mötes genom att hos regeringarne anhålla 0111
biträde af vissa s. k. förtroendemän — de skulle vara
sjutton — för att i samråd med dem företaga en granskning af
förbundets författning (d. 10 mars). Meningen måste varit
att förbundsförsamlingen skulle taga rörelsens ledning i sin
egen hand, för hvilket ändamål en förstärkning skulle
erhållas genom de sjutton förtroendemännen. Det synes dock
ganska snart hafva blifvit för sent att på denna vägen kunna
uträtta något väsendtlig^ förbundsförsamlingen fann sig
föranlåten att upmana de tyska regeringarne att låta välja
»nationalrepresentanter» för att bringa författningsarbetet till
stånd. Dermed hade förbundsförsamlingen inträdt på en ny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
