Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
e) Nationalpa r Jamen tet och Riksföreståndaren. Från den
dag, då förbundsförsamlingen uplöstes, hvilken var samma
dag, då Riksföreståndaren tillträdde regeringen, fäns ingen
annan faktiskt gällande förbundsmyndighet än de
revolutionära inrättningarne, parlamentet och den af parlamentet
valde riksföreståndaren, det förra såsom beslutande
nationalrepresentation, den senare såsom konstitutionel regent. Ty
sådan var den provisoriska ordning, som parlamentet
uprät-tade, att Tyska Förbundet blef en konstitutionelt monarkisk
stat. Till riksföreståndare valdes erkehertigen Johan af
Österrike. Det mål, som eftersträfvades, Tysklands enbet,
var tills vidare i viss mån upnådt genom denna inrättning
af en verklig förbundsregering och en representation af
tyska folket. Men allt detta hade skett under revolutionens
påtryckning ocli berodde för sitt bestånd derpå att
revolutionen behöll sin öfvermagt öfver de tyska regeringarne,
som endast nödtvungne hade låtit sakerna ske. Och i alla
fäll var framtiden oviss så länge den nya
förbundsförfattningen icke var färdig och i verket satt. — Med
utarbetningen af denna nya grundlag var parlamentet sysselsatt.
Först utarbetades de s. k. grundrechte (grundrättigheterna),
som innehöllo vissa allmänna grundsatser samt fri- och
rättigheter, som skulle i den blifvande grundlagen intagas *).
Detta arbete blef färdigt mot slutet af året och kungjordes
af riksföreståndaren såsom afgjord sak (dec. 1848).
Derefter fortgick arbetet med den nya grundlagen, som
ändtligen efter häftiga partistrider ocli under stor olikhet i
meningar blef färdig och af en mycket svag majoritet
antagen (d. 28 mars 1849).
f) Riksförfattningen d. 28 mars 1849 innehöll Tyska
Förbundets förvandling till ett Tyskt rike med en ärftlig
kejsare ocli en riksdag på två kamrar, ett demokratiskt
»Volkshaus» och ett s. k. »Staatenhaus», hvars ledamöter
skulle dels väljas af de särskildta staternas landständer dels
1) Innehållet kan inhemtas hos Zoepfl, 1. c. T. II, p. 219 o. f.
samt i korthet hos Kaltenborn: Geschichte der deutschen
Bunder-verhältnisse und Einheitsbestrebungen von 1800 bis 1856, T. II, p. 108.
Hos Murhard och Pinhas, 1. c. T. II, p. 348 läses sjelfva urkunden i
fransk öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
