Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G5
tembergs egen grundlag, hvilket dock ej lyckades.
Förhandlingarne fortsattes under det följande året ined häftiga
stridigheter ocli den konstituerande församlingen blef gång efter
annan uplöst och omvald. Slutligen, när regeringen för
tredje gången uplöste denna församling, blef tillika en
förklaring gifven (d. 6 nov. 1850) att någon konstituerande
församling ej vidare skulle sammankallas. Würtembergs
gamla författning förblef således gällande.
c) Kon.-riket Sachsen. Förhållandet var det samma
som på de flesta ställen år 1848 att en stormande folkvilja
måste besvärjas med eftergifter åt demokratien, en ny
demokratisk vallag för ständerförsamlingen blef antagen, men ej
länge beståndande. Ett stort uplopp i Dresden måste med
militärmagt och blodig strid undertyckas (maj 1849), men
följande året 1850 var reaktionen så stark att regeringen
under kon. Fredrik August II fann sig ega tillräcklig magt
att aldeles åsidosätta den nya vallagen. Sachsens statskick
blef således i det hela oförändradt.
d) Hannover var i visst afseende mycket väl förberedt
för revolutionen. Dess statsrätt befann sig i ett tvetydigt
skick. Regerande monarken, konung Ernst, hade vid sitt
tillträde till regeringen år 1837 belt egenniägtigt undertryckt
den under de näst föregående åren gällande grundlagen, som
var stiftad år 1833. Denna handling ansågs såsom en
statskupp och saken var föremål för bittert klander. Nu var
tillfälle att återfordra denna grundlag eller framtvinga en
annan i likartad riktning eller ännu mera demokratisk.
Sådana fordringar framstäldes, men det, som verkligen
uträttades, bestod af vissa förändringar i den före 1848 gällande
grundlagen.
e) Storhertigdömet Baden måste erfara mycket häftiga
skakningar. Början var den vanliga, folkförsamlingar,
uplopp och demokratiska lagstiftningsåtgärder, som utfördes
under intryck af en tygellös folkvilja. Snart nog gick
rörelsen ännu längre, folkresningar utbröto med rent
republikanska syften, verkligt upror och borgerligt krig, första
gången i april 1848, då likväl de republikanska friskarorna
snart nog besegrades, andra gången i september s. å. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
