Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
ening eller sammanblandning-, som kändes onaturlig. De
särskildta folskslagen eftersträfvade livart ocli ett för sig en
sjelfständig ställning, som var omöjlig att upnå inom den
gemensama monarkien. I sjelfva verket var denna
oberoende ställning för de särskildta nationaliteterna lika
omöjlig äfven om den samma skolat köpas för priset af
monarkiens fnlkoniliga uplösning. Men ett sådant slut var
ingalunda osannolikt, ty med detta sträfvande ej till
sammanslutning i en starkare enhet, men till sjelfständighet för
hvar och en särskildt del måste följa en mer eller mindre
afgjord liknöjdhet för monarkiens ostyckade bestånd och väl
mera än detta, en benägenhet för söndring och fullkomlig
skilsmässa, så att i vissa länder, Ungern och Italien,
revolutionen utbröt ej blott i omstörtningar af det inre
samhäll-skicket, men äfven i affall från monarkien. Och med dessa
förhållanden förband sig äfven en annan för Österrike
egendomlig sak, att revolutionen föranledde krig med en
främmande magt, Sardinien, aldenstund Lombardiet afföll från
Österrike till Sardinien. A andra sidan var den ungerska
revolutionen så stark, att den österrikiska regeringen icke
mägtade underkufva den samma, hvarföre en främmande
magts understöd, nämligen Rysslands, måste anlitas. Den
främmande magten deltog såsom regeringens bundsförvandt
i det borgerliga kriget. — Och under tiden hade äfven en
thronförändring inträffat, då kejsaren Ferdinand I
öfverlemnade kronan åt sin brorson Frans Josef (d. 2 dec. 1848).
De österrikiska revolutionerna kunna öfverskådas under
följande hufvuddrag.
A) De tyska länderna samt frågan om en
helstatsförändring.
a) Upror i T Vien d. 13 mars 1848 ocli den oktrojerade
grundlagen d. 25 april s. å. Den österrikiska
statsföreningen var äfven oafsedt nationaliteternas motsatser ganska väl
förberedd för revolutionen. Regeringsystemet var i hög grad
fiendtligt mot tidens demokratiska sträfvanden, den styrande
förste ministern furst Metternich betraktades såsom den mest
obeveklige motståndaren till all politisk folkfrihet och var
kanske den, som mäst följdriktigt bland de mägtige i
Europa tillämpade den heliga alliansens grundsatser, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
