Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
ett statsförbund kunde uprättas mellan Ungern och de
öfriga länderna, blef således nu bortkastad och revolutionens
erkända syftemål måste nu blifva att tillkämpa åt Ungern
en egen plats bland Europas stater. Men om den blifvande
statsförfattningen, monarki eller republik, blef intet afgörande
beslutadt, revolutionsanföraren Kossuth blef fortfarande
provisorisk regent.
Men på samma gång inryckte den ryska härsmagten.
Revolutionens magt och medel i Ungern liade visat sig jämt
upp tillräckliga mot Österrikes magt allena, mot Österrikes
och Rysslands förenade magt voro de otillräckliga. Dock
var utgången icke genast afgjord. Ungrarne lyckades åter
komma i besittning af hufvudstaden (maj) och ungerska
regeringen tog derstädes å nyo sitt säte. Men blott för en
kort tid. Pesth måste åter utrymmas och regeringen flytta
till staden Szegedin, (jul) och i slutet af juli samt början af
augusti månad ledo Ungrarne det ena nederlaget efter det
andra, krigets medel voro uttömda och slutet blef att
regenten Kossuth öfverlemnade sin magt åt generalen Görgei (d.
11 aug.) hvilken genast begagnade denna magt på det sätt
att han med sin armé sträckte gevär för Ryssarne genom
kapitulationen i Vilagos (d. 13 aug.) — Enstaka
krigsrörelser fortsattes en liten tid på andra håll af andra
befälhafvare men afstadnade snart, revolutionen var undertryckt.
Och med det samma äfven Ungerns gamla författning.
Icke blott »1848 års lagar» voro nu förlorade men äfven
den gamla ungerska riksförfattningen. Man kan icke
egentligen säga att den ungerska revolutionen gick upp i
reaktion så vida med detta namn betecknas en återgång till det
statskick, som förut hade funnits. Så skedde icke här,
Ungern före 1848 hade haft en egen riksförfattning, Ungern
efter 1849 var blott en provins i den österrikiska helstaten.
7. Italiens statshvälfningar under åren 1848—49 voro
så många som Italiens stater med undantag af republiken
San Marino. Syftemålet var dels ett förändradt statskick
inom de särskildta staterna, dels också befrielse från
Österrikes öfvermagt, hvarjämte äfven tanken på Italiens enhet
hade sin del i rörelsen, ehuru denna tanke icke vid denna
tid framträdde så bestämmande och afgjord som den samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
