Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Sonderbund bestod af sju kantoner, hvilka förbundo sig att
med all magt, äfven med vapen i hand, försvara det
ka-tholska interesset. En sådan förening, ett förbund inom
förbundet, om det också hade sin lätt förklarliga anledning
i ett våldsamt förfarande från det motsatta partiets sida,
kunde svårligen stå tillsamman med den gällande
statsförfattningen. Sonderbund fans redan år 1846, men blef år
1847 öfverväldigadt och uplöst1). Följande året (1848) blef
en ny förbundsförfattning antagen af sådan beskaffenhet att
Schweiz visserligen fortfar att utgöra ett statsförbund, men
med närmare sammanslutning än förut. Och i ett afseende
förändrade detta förbund äfven sin yttre ställning och sin
sammansättning, nämligen genom den lilla statshvälfning,
som timade i furstendömet Neufchatel, då konungens af
Preussen monarkiska regering störtades, som skedde d. 29
febr. 1848 2), hvilken förändring verkligen kom att ega
bestånd.
9. Nederländerna (Holland) undergick väl icke någon
våldsam omstörtning år 1848, men väl utmärktes detta år
af en genomgripande förändring i rikets statsförfattning.
Grundlagen af år 1815, som efter skilsmässan från Belgien
liade fortfarit att vara gällande i Holland och år 1840 hade
undergått vissa förändringar i särskildta delar, var nu
föremål för en allmän omarbetning. Regeringen hade till en
tid afböjt detta företag, men slutligen år 1847 blef afgjordt
att en granskning af grundlagen skulle få ega rum. Saken
var således på väg innan revolutionerna i Europa utbröto.
Det intryck, som från dem utgick, kunde icke vara utan
inflytelse, men föranledde likväl icke någon våldsam brytning.
Regeringen och Generalstaterna öfverenskommo i laglig
ordning om en ny grundlag år 18483). Och samtidigt härmed
försiggick ett dylikt arbete äfven i storhertigdömet Luxem-
1) Bluntschli: Geschichte des schweizerischen Bundesrechtes. T.
I, p. 513.
2) Schulze : Die Staatsrechtliche Stellung des fürstenthums
Neuenburg, p. 207 o. f.
3) Schubert: Verfassungsurkunde und Grundgesetze; T. II, p.
227—229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
