Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
blifvit af fursten med egen magt undertryckta. Sedermera
blef Moldau lika med Wallachiet föremål för de båda
mag-ternas öfverenskommelse genom fördraget i Balta Liman.
15. Danmark var under ocli efter år 1848 föremål för
en dubbel, mycket genomgripande rörelse, på ena sidan
konungarikets öfvergång från envåldsmonarki till
konstitutionel författning genom antagandet af 1849 års grundlag, på
den andra sidan åter striden mellan konungariket och det
tyska partiet i hertigdömena Slesvig ocli Holstein, hvilken
strid genom Tysklands mellankomst utvidgades till ett krig
med en främmande magt. Den först nämnda frågan,
grundlagsarbetet, var en sak af största vigt för den inre
författningen, men rörde icke Danmarks ställning såsom europeisk
stat. Den senare åter handlade om monarkiens
sönderstyck-ning och rörde således i väsendtlig mån landets yttre
förhållanden. Händelsernas gång var följande.
A) Grundlagen blef utarbetad och antagen i samråd af
regeringen ocli en för detta ändamål sammankallad
nationalförsamling. Allt gick i laglig ordning ocli icke med
brådstörtad fart, en viss betänksamhet iakttogs.
Riksförsamlingen sammanträdde ej förr än i oktober 1848 ocli
grundlagens datum är d. 5 juni 1849. Men om således någon
revolution icke egde rum i det inre samliällskicket på 1848
års vanliga sätt var dock förändringen, som gjordes,
föranledd af en mycket stark påtryckning från folkets sida.
Revolutionen skulle sannolikt utbrutit om icke regeringen hade
gått den allmänna meningen till mötes. Hela denna
stats-förändring i Danmark skulle ock troligtvis inträffat i alla
fall ty saken var förberedd och regeringen hade sjelf tagit
första steget (jan.—fehr. 1848) redan innan revolutionen i
Frankrike hade inträffat, kon. Christian VIII hade aflidit
och den nye konungen Fredrik VII kungjorde genast sin
afsigt att införa en konstitutionel författning. Men
visserligen var den grundlag, som slutligen antogs, något
annorlunda beskaffad än den, som utlofvad var.
Grundlagsförändringen i Danmark var således samtidig med de stora
revolutionerna, men icke af dem föranledd.
B) Den slesvig-holsteinsha utriden.
a) Upr or et i hertigdömena (mars 1848) hade en mycket
djup rot i motsatsen mellan två särskildta folkslag i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
