Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
cl) TJprorets slut i Slesvig genom slaget vid Idstcd, der
Danskarne segrade öfver den schleswig-holsteinska
krigs-magten (jul. 1850) och i Holstein genom Preussens och
Österrikes mellankomst, som undertryckte upresningen (jan. 1851).
De tyska magterna upträdde således nu på motsatt sätt mot
förut. Förhållandet var följande. Freden i Berlin innehöll
att konungen af Danmark egde att undertrycka uproret i
Slesvig, hvilket land icke hörde till Tyska Förbundet, men
deremot skulle konungen af Danmark söka Tyska
Förbundets mellankomst för att undertrycka uproret i Holstein.
Detta uppror skulle således undertryckas, men Tyska
Förbundet förbehöll sig att sjelf göra detta; konungen af
Danmark egde icke att bruka sin magt mot Holstein så vida
icke Tyska Förbundet undandrog sig att lemna den
handräckning, som begärdes.
e) Den kungliga kungörelsen d. 28 jan. 1852 bestämde
konungarikets och hertigdömenas ställning till hvarandra
sådan man på den tiden föreställde sig att den samma för
framtiden borde vara. Danska monarkien skulle utgöra en
helstat men med särskilta provinsförfattningar för hvardera
hertigdömet och för konungariket. Detta sätt att ordna
förhållandet bestämdes på grund af underhandlingar mellan
Danmark samt de tyska stormagterna Preussen och Österrike.
f) Protokollet i Warschau (1851) och f ördraget i London
(1852) reglerade den omtvistade thronföljdsfrågan.
Protokollet i Warschau innehöll ett aftal mellan Danmark och
Ryssland om huru thronföljden skulle bestämmas med afsigt
att erhålla en regerande dynasti, hvars thronföljd kunde af
bägge parterna erkännas. Orsaken, hvarföre Rysslands
medgifvande behöfdes, var den att ryske kejsaren var
hufvudman för den hertigliga ätten Holstein-Gottorp, hvilken hade
anspråk på Holstein för den händelse att thronföljden var
olika der och i konungariket. • Andamålet trodde man sig
hafva uppnått på följande sätt. Prins Christian af
Holstein-Gllicksburg erkändes för thronföljare med arfsrätt för sine
manliga efterkommande af sin dåvarande gemål, prinsessan
Louise af Hessen-Kassel. Orsaken hvarföre just denne furste
erkändes var, att hos honom och hans familj kunde de
motsatta arfsanspråken förenas. Prinsessans familj var nämli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
