Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
helt annan utgång, höra till en senare betraktelse nämligen
den, som afser de förändringar, som det europeiska
statsystemet verkligen har undergått.
16. Sverige och Norge lyckades hålla sig nästan
alde-les otillgängliga för den yrsel, som utgick från Frankrike.
Den enda verkan, som den allmänna rörelsen i Europa kan
anses hafva utöfvat i Sverige, bestod i ett lifligare arbete
med den oafgjorda frågan om representationsförändringen,
reformsällskap voro i verksamhet och ett kungligt förslag
till ny riksdagsordning blef för rikets Ständer framlagdt
(maj 1848), men allt behandlades i lugn och laga ordning.
Representationsfrågan kunde nog innebära revolutionens frö,
men det visade sig att svenska folket icke var färdigt till
ett sådant utbrott likasom sjelfva saken icke heller var
mogen för något afgörande slut. Det kungliga
representationsförslaget blef afslaget på den följande riksdagen 1850.
Sammanfattar man slutsatserna, visar sig att Frankrike,
Tyskland, de Österrikiska länderna samt Italien voro de
stycken af Europa, hvilka i synnerhet uprördes af
revolutionerna. Ocli till antalet får man vidare lägga
Donaufursten-dömena och Danmark, men på ena stället blef den
revolutionära rörelsen snarligen hejdad ocli på det andra upgick
hela statshvälfningen i ett krig med främmande magt. Men
ingenstädes i dessa många revolutioner uträttades det, som
tillämnadt var. Frankrikes republik förvandlades till
kejsardöme, Tysklands enhet blef ogjord, Österrike fogade åter
till samman sina sönderfallande landsdelar, Italiens furstar
återtogo sina länder, Schleswig-Holstein blef icke någon
egen stat och furstendömet Wallachiet fick väl en ny
grundlag, men såsom skänk af sine öfverlierrar. Mycket misstoge
man sig likväl om man ansåge dessa statshvälfningar hafva
o #
varit fruktlösa. Åtskilligt bland det, som förstördes, lät sig
icke af någon reaktion återställas. Forskar man i de
revolutionerade ländernas lagstiftningsverk, torde nog visa sig
att om de politiska hvalfångarne icke höllo stånd, var dock
i ekonomisk och finansrättslig lagstiftning åtskilligt uträttadt
som blef beståndande och äfven de politiska frågorna kommo
ett stycke närmare sin utredning. Republiken i Frankrike,
så visst den samma afskaffades 1851—52, är dock nu åter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
