Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
Storlek: Elsas och Lothringen, de af-
trädda delarne......... 14493:37
Savoyen och Nizza, som erhöllos 13915 : 35
Större förlust än vinst..... 578: 2 (kil.carrés)
Folkmängd: Elsass och Lothringen, de
afträdda delarne...... 1549587 (år 1871)
Savoyen och Nizza .... . 740022 (år 1872)
Förlust............ 809565
Frankrike har således förlorat till Tyskland en
betydligt större folkmängd än Frankrike hade erhållit från
Italien några år förut.
d) Slutligen må äfven anmärkas en gränsreglering, som
har egt rum mellan Frankrike och Schweiz. Der finnes i
gränstrakterna ett område, som kallas Val de Dappes
(Dap-penthal), hvilket har sedan lång tid tillbaka varit
föremål för tvistiga anspråk af Frankrike och den schweiziska
kantonen Waadt (Pays de Vaud). Tvisten blef bilagd
genom ömsesidiga utbyten af orter på gränsen (1862) *).
Vänder sig åter betraktelsen- från det europeiska
Frankrike till de franska besittningarne i andra verldsdelar, så
hafva följande förändringar inträffat.
a) I Afrika har Frankrike förvärfvat:
1. Algier ocli det land, som kallas Algerien, hvilket
förut med hufvudstaden Algier utgjorde ett mohamedanskt
herravälde under en furste med titeln Dey. Till Europas
statsystem räknades Algier icke utom blott i den mån denna
stat utgjorde ett lydland under Turkiet. Sådan var Algiers
statsrättsliga ställning, men i sjelfva verket regerade Deyen
såsom sjelfständig furste. Algier utgjorde en bland de s. k.
Barbareskstaterna på Afrikas norra kust, hvilka befunno sig
i ett slags beständigt krigstillstånd med det kristna Europa
genom det sjöröfveri, som dessa afrikanska magter bedrefvo
på Medelhafvet. Slutligen blef Algier af Fransoserne
eröf-radt år 1830. Misshälligheter hade egt rum och Deyen hade
upträdt på ett särdeles trotsigt och utmanande sätt. Må
1) Daniel: 1. c. T. III, p. 182, not. Aknd: Geschichte der Jahre
1860—67, T. I, p. 129 jfr. hit hörande urkunder hos Aegidi und
Klau-hold 1. c. T. I, n:o 141, T. II, n:o 258—263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
