Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
åter öfvergifna, så att dessa besittningar endast utgöras af
några enstaka platser1).
3. May ott c ocli Nossi-Bé utgöra en del af de s. k.
Comorerne, med hvilket namn betecknas en grupp af små
öar, belägna i hafsfjärden mellan Madagascar och Afrikas
fasta land. Benämningarne innefatta jämte de båda öarne
Mayotte och Nossi-Bé äfven några smärre öar eller holmar
och sjelfva de båda namngifna öarne äro af obetydlig
storlek. De synas hafva blifvit franska besittningar på
1840-talet och likaledes finner man en annan ö i östra Afrikas
haf, S. Marie cle Madagascar (Nossi Ibrahim) omtalad såsom
en i senare tider förvärfvad besittning, från 1820-talet.
Denna ö lärer dock redan sedan äldre tider (1600-talet)
varit af Fransoserne tagen i besittning, må hända är
förhållandet att förstå på det sätt att det franska herraväldet
i senare tider har vunnit större säkerhet och stadga2).
b) I Asien har Frankrike fattat fast fot på östra
Indiska halfön genom eröfring af vissa delar utaf det land, som
kallas Cocliinchina (Ko-Tscliin-Tscliing). Landet hörde till
det asiatiska rike, som kallas Annam, men Frankrike har
haft en viss besittningsrätt till några orter på grund af ett
fördrag mellan franska regeringen under Ludvig XVI och
en asiatisk herskare vid namn Ghia-Long (1787). Så väl
detta fördrag, som de verkliga eröfringar Frankrike
sedermera har gjort, stå i förbindelse med det kristna
missionsarbetet i dessa länder. Fördraget år 1787 afslöts af en från
Annam fördrifven furste, hvilken sökte Frankrikes bistånd
och sjelf synes varit gynsamt sinnad mot de kristne
missio-närerne. Samma fördrag, som tillerkände Frankrike vissa
besittningar i landet, innehöll äfven religionsfrihet för
kristendomen. Fursten (Ghia-Long) kom till besittning af sitt
rike, men Frankrikes upmärksamhet blef under den stora
revolutionen bortvänd från detta aflägsna land och orterna,
som Frankrike skulle ega, blefvo aldrig tagna i besittning.
Emellertid lärer det kristna missionsarbetet fortgått eller
1; Block: Statistique de la France; T. II, p. 600. Behm und
Wagner, 1. c. n:o 33, p. 45 och n:o 35, p. 82 not. Klöden 1. c. T. III,
740 och Daniel: 1. c. T. I, 458.
2) Klöden: 1 c. T. III, p. 666, 848. Daniel: 1. c. T. I, 503, 505 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
