Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade gifvit sitt samtycke syntes utsigten vara god.
Svårigheten var blott att bland dem, hvilka icke hade samtyckt,
var äfven stormagten Preussen. Det antagna förslaget
meddelades åt konungen i Preussen, men besvarades af honom
med ett bestämdt afslag (sept. 1863) och för detta motstånd
från Preussens sida förföll bela saken.
4. Ofverläggningarne i Nurnberg utgjorde ett motstycke
till fursteförsamlingen i Frankfurt med motsatt utgångspunkt.
Dessa öfverläggningar hade till föremål vissa af konungen
i Preussen framstälda grundsatser för en förändrad
förbunds-författning. På samma gång det nekande svaret blef gifvet
till fursteförsamlingens förslag framstäldes från Preussen väl
icke ett utarbetadt förslag, men vissa allmänna vilkor, som
Preussen fordrade såsom en förutsättning för allt vidare
arbete med förbundsförfattningens förändring. Dessa vilkor
voro: a) ett veto hos Preussen och Österrike mot hvarje
förbundsbeslut att börja krig utom till omedelbart försvar —
b) likställighet för Österrike ocli Preussen i ledningen af
förbundsangelägenheterna — c) en nationalrepresentation
grundad på omedelbara val och således icke bestående af
utskott ur landtdagarne, samt försedd med vidsträckt
beslutande magt. Preussen föreslog nu att öpna
ministerkonferenser ocli sådana lära äfven blifvit hållna i Nürnberg
(okt. 1863) men med ingen framgång. De preussiska
grundsatserna befunnos lika oantagliga för Österrike m. fl. som
fursteförsamlingens förslag hade varit för Preussen ’).
c) Krigets utbrott (1866). Dessa förhandlingar, som
blefvo hvar efter annan fruktlösa, ega nu mera ej något
annat interesse än att i dem ådagalades omöjligheten för
stormagterna att komma öfverens samt i ocli med det samma
Tyska Förbundets oförmåga att på fredlig väg, i laglig
ordning reformera sig sjelf. Och nu inträffade kort efter
furste-församlingen i Frankfurt och konferenserna i Nurnberg en
händelse, som skulle göra söndringen mellan stormagterna
ännu mera ohjelplig. Denna händelse var kon. Fredrik VII:s
i Danmark död med det, som deraf följde, arfstvisten om
1) Kon. af Preussen skrifvelse hos Ægidi und Klauhold, T. VIII,
n:o 1768. Jfr. Ghillany : Europ Chronik, T. II, p. 619-20.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
