Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Öfver denna framställning från Österrike hade
förbunds-församlingen att fatta sitt beslut och på samma gång hade
de tyska regeringarne att besinna sig på den preussiska
framställningen.
Beslutet fattades d. 14 juni. Preussen protesterade mot
att den österrikiska framställningen skulle uptagas till
behandling, men förbundsförsamlingen uptog frågan, Preussens
protest lemnades utan afseende och en omröstning blef hällen,
som utföll med en öfvervigt på Österrikes sida af nio röster
mot sex.
För att förstå beskaffenheten af detta förhållande mellan
rösternas antal fordras att känna röstberäkningen. Denna
var enligt Tyska Förbundsakten så beskaffad att de större
staterna hade hvardera en röst, men de mindre voro
förenade flere om en röst, som gälde gemensamt för dem alle.
På detta sätt blef rösternas antal endast sjutton medan
staternas antal var några och trettio. Nu hade dessutom en
röst försvunnit derigenom att Holstein och Lauenburg icke
kunde utöfva sin rösträtt aldenstund landets
(Schleswig-Holsteins) bela statsrättsliga ställning var belt och hållet
obestämd. Rösterna skulle således varit sexton, men genom
det att Preussen icke deltog i omröstningen, kunde rösternas
antal endast blifva femton. Och då nu vissa röster voro
gemensama för flera stater blifver antalet stater på hvardera
sidan ett annat än antalet röster. En närmare granskning
af omröstningsprotokollet utvisar också att de särskildta
stater, som skulle afgifva gemensam röst, icke i alla dessa
s. k. curier voro af samma mening. Så t. ex. utgjordes en
curie af de sachsiska hertigdömena hvilka voro af delade
meningar, Meiningen för Österrike, de öfriga deremot
röstade mot Österrikes förslag och den gemensama rösten blef
afgifven i öfverensstämmelse med deras mening, men
Meiningen hörde till det motsatta partiet. Rösterna åtföljdes
af förklaringar öfver motiverna. Denna motivering var olika
inom olika curier och öfver hufvud så beskaffad att
slutsatsen icke hos alla blef ett enkelt ja eller nej. Särdeles
var bifallet af dem, som röstade för det österrikiska
förslaget, icke oinskränkt, såsom bäst visar sig af det sätt, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
