Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
betänkande innehöll ett samtycke till lagförslaget, men
en-skildta röster inom utskottet hade ansett eröfringens magt
icke medföra någon rättighet att så som nu föreslaget var
förfara och en tanke synes hafva funnits att befolkningarne
borde höras, men detta ansågs af utskottets flertal vara en
opraktisk sak. En annan invändning gjordes att preussiska
regeringen liade förklarat det kriget fördes blott mot
regeringarne och icke mot folken, och de kommenderande
gene-ralernes kungörelser åberopades, hvilka handlade blott om
att landet intogs »tills vidare» och att den gällande
författning skulle hållas i helgd. Men till denna invändning
svarades att sådana kungörelser under brinnande krig blott
af-sågo det handlingsätt, som skulle iakttagas medan kriget
varade. Lagförslaget blef af kamrarne antaget med vissa
redaktionsförändringar och lagen i detta förändrade skick af
konungen utfärdad d. 20 sept. 1866’). — Från den .dagen
hafva således Hannover, Hessen-Kassel, Nassau och staden
Frankfurt uphört att vara egna, sjelfständiga stater, de tre
länderna äro preussiska provinser och Frankfurt en
preussisk provinsstad.
Hvad nu vidare beträffar folkens erkännande af den nya
statsförbindelsen och regenternes afträdelser af sina anspråk,
har dermed på följande satt tillgått. — Folket, fritt eller
tvunget, fogade sig i den nya ordningen. — Konungen af
Hannover deremot utfärdade en protest (d. 23 sept. 1866),
hvaruti Preussens förfarande stämplades med de strängaste
uttryck och konungen förklarade sig aldrig skola afstå från
sin rätt såsom suverän monark öfver Hannover. Men ej
långt derefter (d. 6 okt. 1866) frikallade han alle sine
undersåter och särdeles alle civile tjenstemän såsom ock de, hvilka
voro anstälde i kyrklig tjenst eller läraresysslor (Lehramte)
från deras undersåtliga förbindelse och trohetsed så vida
som dessa deras äldre förbindelser råkade i strid med de
fordringar, som nu stäldes till dem å konungens af
Preussen vägnar-). Vid denna förklaring äro dock tvänne
omständigheter att märka, den ena att frikallelsen från under-
1) Utskottets betänkande, lagförslaget och den slutligen antagna
lagen läsas i das Staatsarchiv, T. XI, n:o 2388 o. f.
2) Das Staatsarchiv, T. XI, n:o 2406, 2408.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
