- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
385

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

385

intorlifvas med de preussiska. — En särskildt fordran var
att Schleswig-Holstein skulle medgifva det staden
Rends-burg finge blifva förbundsfästning ’).

Det är lätt att se huru dessa förbehåll syftade derhän
att Schleswig-Holstein med namn af egen stat skulle blifvit
ett preussiskt vasallhertigdöme, men visserligen kunde t. ex.
hertigen af Augustenburg på detta sätt kunnat få blifva en
vasallhertig med namn af suverän furste, i verkligheten en
preussisk lydregent.

Knappt kunde man i Berlin föreställa sig att de i
saken närmast interesserade parterna, som voro Österrike samt
hertigen af Augustenburg, skulle ingå på dessa vilkor. Detta
gjorde de icke heller, förslaget meddelades åt österrikiska
regeringen, som gaf ett undvikande svar ocli likaså gjorde
hertigen af Augustenburg, som äfven blifvit underrättad om
förslagets innehåll. Hertigens yttrande var dock mycket
tillmötesgående, han visade sig synbarligen angelägen att
komma öfverens med Preussen, men de stora fordringarne
rörande hertigdömets krigsmagt biföll han icke 2).

Bland de särskildta rättsanspråken var emellertid det
augustenburgska det som skulle haft den bästa utsigten att
blifva godkändt om blott Preussens planer icke hade varit.
Visserligen kunde Österrike från sin ståndpunkt omöjligen
erkänna någon arfsrätt hos den augustenburgske hertigen,
men om nu det visade sig att denna hans påstådda rätt
hade mägtiga stöd inom förbundsförsamlingen kunde
Österrike allt för gerna medgifva det han finge blifva
Schleswig-Holsteins hertig genom frivilligt medgifvande af
Schleswig-Holsteins nuvarande egare d. v. s. Österrike sjelf och
Preussen. Att saken upfattades på detta sätt af den österrikiska
regeringen blef också klart af det sätt, hvarpå Österrike
yttrade sig inom förbundsförsamlingen.

Der blef nämligen ett förslag framstäldt i motsats mot
den preussiska politiken. Trenne Tyska stater, nämligen

1) Das Staatsarchiv, T. VIII, no 1841. Bil. 1.

2) Hertigens instruktion för sitt ombud i Berlin, dateradt Kiel d.
31 mars 1865, tryckt i Das Staatsarchiv, T. VIII, n:o 1842, hvaruti
anmärkes att Österrike hade afböjt det preussiska förslaget. Om detta
Österrikes svar se Ghillany; Europ. Chronik, T. II, p. 740—741.

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free