Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
ser uträttades, värj således att ett gemensamt
grundlagsförslag fans, som på alla de särskildta regeringarnes vägnar
kunde framställas för parlamentet.
Men då nu således alla regeringarne skulle upträda
såsom en gemensam statsmagt i förhållande till
parlamentet, blef också nödigt att de förenade regeringarnes talan
fördes af något dertill befullmägtigadt ombud. Detta kunde
icke gerna blifva något annat än kronan Preussen, som var
»primus motor», hade satt hela verket i gång och bestämt
hela riktningen. Nu blef också i konferenserna det beslut
fattadt att kronan Preussen egde att i förhållande till
parlamentet intaga samma ställning, som enligt det nu
öfver-enskomna grundlagsförslaget skulle tillkomma Nord-Tyska
förbundets Præsidium och Bundesrath i förhållande till den
i samma Nord-Tyska förbund tillämnade riksdagen1). Dessa
»befugnisse», hvilka således updrogos åt Preussen, voro helt
och hållet af formell natur och bestodo deruti att Præsidium
d. v. s. kronan Preussen egde att sammankalla, öpna och
afsluta parlamentet. Preussen blef således de särskildta
regeringarnes gemensama organ i förhållande till det
konstituerande parlamentet.
D. 24 febr. 1867 öpnade konungen af Preussen det
Nord-Ty ska förbundets konstituerande riksdag i Berlin. Så
kan det eljest s. k. parlamentet benämnas. Det var hvad
som vanligen benämnes en konstituerande riksdag, d. v. s.
en nationalförsamling, hvars föremål är att stifta grundlag
för ett tillämnadt statskick, således en helt annan art af
lagstiftande verksamhet än den, som afser utvecklingen af
ett redan färdigbildadt statskick. En sådan konstituerande
riksförsamling var 1809 års riksdag i Sverige, en dylik var
norska Storthinget i Eidsvold år 1814 och danska
riksförsamlingen, som antog 1849 års grundlag; en sådan var
denna nordtyska riksdag.
1) Beslutet lydde så, att till kronan Preussen updragas »die in den
artikeln 14 und 15 des von der krone Preussen vorgelegten
Verfassungs-entwurfs bezeichneten, dem Præsidium sowohl wie dem Bundesrath
ein-geräumten befugnisse soweit sich dieselben auf den Reichstag beziehen».
— Konferensprotokoll i Das Staatsarchiv, T. XII, n:o 2725.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
