Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•442
hela monarkien. De stridiga grundsatserna hade framträdt
från flera sidor, men allra mest under formen af en
motsats-ni el lan de ungerska länderna och helstaten. Ungern
undandrog sig all delaktighet i det gemensama riksrådet och
fasthöll obevekligt sitt anspråk på en sjelfständig ställning.
Helstatsförfattningen befans aldeles overkställbar i dessa
länder. Då beslöt den kejserliga regeringen att med
åsidosättande af hela denna författning ingå i underhandlingar ined
de ungerska länderna om en ny riksförfattning. Detta
beslut kungjordes d. 20 sept. 1865
G) Österrikes ocli Ungerns statsförbund år 1867 blef det
slut, hvartill underhandlingen ledde. Meningen var icke från
början att upgifva helstaten. Kungörelsen d. 20 sept. 18G5
antyder en förutsättning att ungerska länderna skulle finna
sig vid en organisation, som vore förenlig med rikets enhet
(helstaten)2), men denna förutsättning upfyldes icke. Ungerns
omedgörlighet, dess ovilkorliga fordran att utgöra en egen
fullkomligt sjelfständig stat framträdde yttermera förstärkt
genom de yttre tidsomständigheterna. Österrikes olyckliga
år var inne — 1866 — dess krigsmagt låg slagen vid
Königgrätz (Sadowa), dess inflytande i Tyskland var
tillintet-gjordt, dess sista besittning i Italien förlorad. Skulle
Österrike fortfarande kunna vara en stor och mägtig stat, måste
Ungern blifva stödjepelaren. Det var icke längre tid att
tvista med det mägtigaste bland monarkiens länder om den
inre författningen. Nu medgaf kejsaren att en egen
riksregering, en särskildt ministere för Ungern uprättades (febr.
1867). Dermed var tecknet gifvet att Ungern ej skulle vara
en landsdel i helstatsmonarkien, men en egen stat i förbund
med de öfriga länderna. Det, som återstod, var att bestämma
förhållandet mellan det sjelfständiga Ungern och de icke
ungerska länderna. Detta skedde icke genom någon
gemensam lagstiftning — vi skulle i Sverige och Norge säga en
riksakt — men genom särskildta lagar, hvilka antogos af mi-
lo De kejserliga kungörelserna i Stautsgrundges. der österr. vton.
Supplementheft. p. 22.
2) »eine mit (lem einheitlichen bestande und der machtstellung des
reiches vereinbare modifikation der ervähnten gesetze».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
