Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
regeringen ville äfven anse den franska besättningen i Rom
innebära en öfverträdelse af non-interventionsprincipen, som
kejsar Napoleon eljest beständigt framhöll. — På denna
framställning följde ett svar från Frankrike, som vittnade
om en annan upfattning. Garibaldis företag vore just ett
bevis att de revolutionära elementerna voro i rörelse. Och
då nu dertill kom att italienska regeringen ännu alltid
fasthöll sin förklaring att Italien måste hafva sin hufvudstad,
kunde Frankrikes svar icke blifva något annat än ett
afgjordt nej l) (okt. 1862).
b) Fördraget mellan Frankrike ocli Italien d. 15 sept.
1864. Den föregående framställningen uplyser den romerska
frågan under den tid, som närmast efterföljde upkomsten af
konungariket Italien. Ställningen skulle med tiden förändra
sig. Den italienska regeringen jämkade något sina uttryck
dock utan att öfvergifva sin grundsats. I denna mening
måste man förstå det italienska kabinettets skrifvelse till
sin minister i Paris d. 9 juli 1863, hvaruti talas om den
romerska frågans lösning medelst
»non-interventionsgrund-satsens tillämpning på kyrkostaten». Detta kunde icke hafva
någon annan mening än å ena sidan att de franska
trupperna utrymde Rom och å andra sidan Italiens regering och
folk lemnade påfven orubbad2). På denna grundval var
italienska regeringen nu beredd att underhandla. Detta var
väl också det enda sättet att komma till rätta med
Frankrike och på dessa grunder blef omsider ett f ördrag afshdadt
mellan Italien och Frankrike d. 15 sept. 1864.
Innehållet var följande. Italien förband sig: a) att icke
angripa det område, som påfven innehade, men väl förhindra
allt utifrån kommande angrepp 3). Italien hade således icke
förbundit sig att skydda påfven mot revolutioner och upror
inom Rom. — b) Att icke motsätta sig att en påflig krigs-
1) Den italienska skrifvelsen och det franska svaret i Dets
Staatsurchiv. T. IV, n:o 485, 487.
2) Das Staatsarcliiv, T. VII, n:o 1718; jfr. n:o 1719.–»tout
en maintenant sa declaration fondamentale relativement a Rome elle
I(l’Italie) se börne a demander que le principe de non-intervention soit
anssi appliqué au territoire Romain».
3) »toute atteinte venant de 1’exterieur»
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
