Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
liten del af nordligaste Slesvig förenades med det
fortfarande danska landet Jutland och en del af danska
statskulden blef lastad vid hertigdömena, d. v. s. Danmark
befriades från denna del af skuldsumman. Sammanhanget var i
korthet följande.
Det krig med främmande magter, som för Danmark
tog en sådan utgång, sammanhängde mycket nära med den
borgerliga strid, som hade uplågat i det
schleswig-holsteinska uproret år 1848, och det krig med Tyskland, som hade
upkommit genom Tyska Förbundets mellankomst i denna
borgerliga strid. Dessa strider voro afslutade genom freden
i Berlin (1850) och genom det att uproret undertrycktes
(1851—52). Sakernas ställning, sådan den samma bestäm»
des i början af 1850-talet, var följande: a) Det
schleswig-holsteinska företaget att skilja hertigdömena från Danmark
var misslyckadt och monarkiens oförminskade bestånd såsom
man trodde för framtiden försäkradt genom en gemensam
thronföljd, som af Europas magter var folkrättsligen erkänd
genom protokollet i Warschau (1851) och fördraget i London
(1852) samt af danska riksdagen antagen i den nya
thron-följdslagen (1853). — b) Landsdelarnes ställning inom
monarkien var så reglerad, att hela monarkien utgjorde en
helstat med gemensam grundlag, utfärdad år 1855, men
konungariket och hvardera hertigdömet hade sin egen
provin-| sialförfattning. Danska monarkien utgjorde således en slags
statsförbund mellan danska konungariket, Holstein, Slesvig
och Lauenburg.
Med denna sakernas ordning var ingendera parten
belåten. Tyskarne ville för ingen del erkänna 1855 års
hel-statsförfattning och Danskarne eftersträfvade en närmare
förening med det ursprungliga danska landet Slesvig,
hvaremot man på tyska sidan var mycket angelägen att Slesvig
icke skulle vara närmare förenadt med Danmark än med
Holstein. Partistriden fortfor således under hela 1850-talet och
kunde ej vara fri för främmande inblandning emedan Holstein
ännu alltid fortfor att vara medlem af Tyska Förbundet.
Holsteins tvist med Danmark blef således föremål för
underhandlingar äfven med förbundsdagen i Frankfurt. De hand-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
