Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•520
förbehåll gjordes att dessa förändringar blott skulle gälla
under nuvarande furstens regering 1).
Så var nu åter ett prejudikat vunnet för
furstendöme-nas fullständiga förening, men på samma sätt som när
personalunionen medgafs, såsom ett undantag for denna gången.
Sådan var nu ställningen blifven att Moldau och
Walla-chiet ansågo sig utgöra en enda stat, Rumenien, men den
staten kände Turkiet icke och ej skyddsmagterna. De kände
"blott de båda furstendömena såsom tills vidare förenade.
Vasallstaten liade varit olydig, men olydnaden hade fått
passera för denna gången.
Rumeniens mening var deremot ingalunda att det, som
nu var gjordt, blott skulle gälla för denna gången.
Emellertid var allt i god ordning så länge den nuvarande
fursten regerade.
Denna regering blef ej mycket långvarig. Furstens
namn var Alexander Johan Couza, han var väld för lifstid,
men regeringen blef kortare än lifstiden, en revolution i
Bucharest ßtörtade furst Couza (febr. 1866) och Rumenien
begynte besinna sig på valet af en ny furste.
Tiden var inne att tillägga en sak, som ännu fattades,
monarkiens ärftlighet under en furste af något regerande
hus i Europa. Den dynasti, som först kom i fråga, var den
som regerar i Belgien. Den provisoriska regeringen i
Bucharest vände ßig genast med ett anbud till konungen af
Belgien för hans yngre broder, grefven af Flandern, men
detta anbud blef nekande besvaradt. Den furste, som
derefter kom i fråga, var en aflägsen slägtinge till preussiska
konungahuset, prins Carl af Hohenzollern. Denne furste blef
också väld, men icke på det i 1858 års författning
föreskrifna sättet, hvilket väl icke heller nu kunde tillämpas,
då furstendömena voro förenade, fursten valdes genom
allmän folkomröstning (mars 1866)2), emottog valet och
tillträdde regeringen (maj 1866).
1) Handlingarne hos Samwer, T. IV. 2, p. 84 o. f. och hos
Ghillany, T. III, p. 412. 433 o. f. Sultanens firman hos Schulthess, 1. c.
årg. 1861, p. 264.
2) Handlingar om folkomröstningen hos Ghillany, T. III, p. 435.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
