Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•522
regerar i Preussen och Tyska riket. Befrielsen från det
turkiska förtrycket har blifvit beredd från början genom
Rysslands mägtiga beskydd och sedermera har Rumenien
steg för steg upnått sitt mål genom en mycket stor
tilltag-senhet, hvilken har motsvarats af en lika stor fördragsamhet
hos de magter, som förbehållit sig att vara dessa länders
skyddsherrar, och likaså af Turkiet.
Men staten Rumenien är dock endast halfsuverän,
skattskyldigheten till Turkiet fortfar och sultanens firman år 1866
innehåller till och med att summan skulle ökas efter
blifvande aftal mellan sultanen och fursten, således ej
godtyckligt af sultanen. Firmanen innehåller för öfrigt äfven andra
förbehåll, att ej utan sultanens tillstånd öka krigsmagten
utöfver en bestämd styrka 30,000 man, att ej ingå i
politiska fördrag med främmande magter, Rumenien är bundet
af de fördrag Turkiet ingår m. m. Men med undantag af
skattskyldigheten och beroendet af Turkiet i den yttre
politiken är Rumeniens underordnade ställning mera sken än
verklighet.
Skyddsmagiernas beskydd är icke uphäfdt,
Pariserfreds-fördraget af år 1856 måste visserligen hafva sin gällande
kraft, men 1858 års grundlag, om också ej af
skyddsmag-terna formligen afskaffad, såsom den samma var af dem
stiftad, har förlorat all gällande kraft, Rumenien gaf sig en
ny grundlag 1859, hvilken utbyttes mot en annan år 1866
i sammanhang med regementsförändringen. Rumeniens
skyldighet att ställa sig till efterrättelse Turkiets äldre fördrag
rörande sultanens suveränetet åberopas väl i firmanen, men
kan ej afse dessa fördrag i sådana delar, som äro oförenliga
med den nya af skyddsmagterna och Turkiet erkända
statsformen. Det kan t. ex. ej vara af någon praktisk vigt att
sultanen i sin firman undviker att nämna namnet Rumenien,
han talar blott om »de förenade furstendömena». Huru vida
skyddsmagternas beskydd nu mera är för Rumenien en
förmån eller en inskränkning i dess frihet utgör en fråga, som,
för att besvaras, fordrar en närmare insigt i Rumeniens
förhållanden än som lätteligen kan på afstånd inhemtas.
c) Serbiens förvandling från turkisk provins till
halfsuverän stat har skett under likartade, men icke aldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
