- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
524

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•524

sina inre angelägenheter, 3:o) en viss fri- och rättighet i
afseende på beskattningen, hvilken frihet dock ej synes hafva
sträckt sig längre än till en viss medverkan vid upbörden
af skatter, dem Turkiet hade pålagt. Der står nämligen ett
löfte att Turkiet skulle »pålägga endast måttliga» skatter,
således egde dock Turkiet att pålägga skatter och bestämma
beloppet, men en förmån beviljades, att Turkiet ville emottaga
skatterna »omedelbart af Serberne sjelfve», således icke
bort-förpakta skatterna åt mellanpersoner, hvilka prejade folket,
ocli i sammanhang härmed förklarades att anordningar skulle
vidtagas »efter öfverenskommelse med serbiska nationen» *).

Mera än detta erhöllo Serberne icke genom freden i
Bucharest. Någon rättighet för Ryssland att tala för dem
såsom för Moldau och Wallachiet omtalas icke, men då det,
som beviljades, nu var skrifvet i ett mellan Ryssland och
Turkiet ingånget fördrag egde Ryssland visserligen att
bevaka, det vilkoren upfyldes. Men oaktadt det, som nu var
beviljadt, var den turkiska magten öfver Serbien ganska
stark genom besittningen af de fasta platserna. Turkiet
förbehöll sig uttryckligen att hålla Serbien besatt med turkiska
trupper. Serbien var nu blifven en privilegierad provins med
en slags sjelfstyrelse, men den turkiska krigsmagtens
närvaro i landet gjorde privilegiernas åtnjutande mycket osäkert.

Freden i Bucharest blef ingen fred för Serbien. De
faststälda vilkoren blefvo föremål för tvist angående
tillämpningen och frihetskriget uplågade å nyo (1813). Tidpunkten
var ogynsam för Serberne, den stora striden mot Napoleon
uptog Rysslands upmärksamhet och fordrade alla dess
krafter, Serberne lemnades åt sig sjelfve. Striden blef mycket
hård, men uthärdades under en följd af år under omvexlande
händelser. Öfver hufvud sagdt hade Serberne en stor
förmån att der funnos inhemske anförare, som egnade sig att
kunna grundlägga egna serbiska dynastier. En sådan
medelpunkt för sitt frihetsverk hade Moldau och Wallachiet icke,
någon inhemsk dynasti fans der icke, en sådan fans väl icke
heller i Serbien, men kunde upstå vare sig med Czerny
Geory till grundläggare eller Milosch ObrenovHch 2).

1) Art. 8 i fredsfördraget.

2) Jfr. de båda artiklame om desse personer i Isouvelle Biographie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free