Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•527
en gemensam garanti af storm agternä, hvilket skedde genom
Pariserfreden år 1856. Ty der blef Serbien ihågkommet.
Men Turkiets rätt att hålla militärisk besättning i
fästningarne bekräftades och sådana bestämningar, som gjordes om
Moldaus och Wallacliiets inre författning, förekomma icke i
Pariserfördragets artiklar om SerbienDenna stat har
sjelf utbildat sin författning till konstitutionel ärftlig monarki.
Dess nuvarande grundlag bärer datum af år 18692). Den
furstliga regeringen har under förnyade smärre
statshvälf-ningar omvexlat mellan Czerny Georgs och Milosch
Olse-novitch’s familjer. Furst Milosch var Serbiens förste
erkände regent, men blef tvungen att afgå år 1839, hans son
Milan blef sin faders efterträdare, men dog redan samma år.
Furst Miloschs yngre son Michael blef då regerande furste,
men måste i sin ordning lemna rum för en son af Czerny
Georg, som besteg Serbiens thron år 1842. Denne furste
Alexander Karageorgevitch behöll platsen till år 1859, men
blef då nödsakad att nedlägga regeringen, hvarefter gamle
furst Milosch återkallades. Den gamle fursten dog likväl
ganska snart (1860) ocli efterträddes af sin son Michael, som
blef mördad år 1868, men med efterträdaren furst Milan är
Milosch Obrenovitchs ätt ännu regerande. I förhållandet till
Turkiet har en förändring blifvit gjord, att Turkiet har
af-stått från rättigheten att hålla garnison i Serbiens
fästningar (1867)s).
d) Egypten har i nyare tid öfvergått från att ’vara en
provins till att blifva en halfsuverän stat. Förändringen
har i första rummet berott på Paschans affall och Turkiets
svaghet, som ej mägtade underkufva den olydige. Men saken
liar ej blifvit upgjord på två man hand mellan paschan och
sultanen. Frågan om Egypten har varit en europeisk fråga,
som mycket har sysselsatt de europeiska magterna med
rådslag, underhandlingar och äfven krig.
1) Art. 28, 29.
2) Schultess, årg. 1869, p. 451—452.
3) Das Staatsarchiv, T. XIII. n:o 2962. — Sultanens »firman» hos
Ghillany: Dipl. Handb. T. III, p. 441.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
