Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
sin karakter i umgänget med andra folk eller sin bildning
bland vildarne, hvilket snarare händer hans granne och
medtäflare, det franska folket. Geijer angaf en gång skilnaden
mellan den engelska och den fransyska karakteren med
afseende på de båda folken sås.oni kolonialfolk: »Fransoserne»,
sade ban, »hafva visat ett särdeles oskick i
kolonialanläggningar — ett fel, som hänger tillsamman med den franska
nationalkarakteren, hvilken gerna häftar på ytan. Deraf
kommer ock att detta folk, som berömes för den största
civilisation och i vissa fall förtjenar detta beröm, lättast af
alla blandar sig med vildarne, förskingrar sin egen kultur.
Den engelska racen håller mera ihop och eger under ett
mera frånstötande yttre långt större energi. En djup grund
till Fransosernes lei ligger deruti att äktenskapet är hos
dem mäst af alla nationer förderfvadt. Äktenskapets helgd
är grunden för all sedlighet och hålles äfven i den
strängaste aktning hos Engelsmännen» J). Dessa ord måste förstås
med förstånd. Meningen kan icke vara att Fransosernes
allmänna, vanliga förhållande är att de göra sig sjelfve till
vildar när de komma i beröring med vilda folkslag, men
att detta stundom händer, hvaremot det knappt någonsin
inträffar med Engelsmännen. Deras vanliga sätt är att med
yxan och spaden, väl äfven med svärdet rensa ödemarken
och med bibeln tända kristendomens ljus. I den engelska
ocli den franska nationalkarakterens olikhet ligger
förklaringen af det engelska och det franska kolonialväldets olika
öden, det förras ofantliga öfvervigt. Engelsmannen bildar
vildarne och när de icke låta sig bildas utrotar han dem.
Så hafva Engelsmännen gjort i Nord-Amerika, der de
träffade en folkstam, de kopparfärgade Indianerne, som skjuter
från sig all civilisation. Dessa Indianer i Norra Amerika
dö bort, kanske skall nästa århundrade öfverlefva den sista
menniskan af ett folk, som en gång var herre i en
verldsdel. På dess grafvar växer engelsk bildning och den
framryckande engelska kulturen tränger tillbaka detta folk långt
bort i de öde skogarne, att der förtvina. När Engelsmännen
bröto bygd i Nord-Amerika, blef detta land ett amerikanskt
1) Mundtligt yttrande af Geijer i en akademisk föreläsning.
Svedelius: Europas Statskunskap. II. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
