Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bekännare. Men detta är dervid en vigtig sak att fristaden
är öppen för alle, ej blott för den verkliga frihetens offer,
men äfven för svärmaren och honom, som missförstod denna
frihet i sitt fädernesland, ocli icke blott för desse, men
äfven för dem, som deras fädernesland förskjöt emedan de
ansågos vara denna frihets förtryckare. Genom denna den
politiska gästfrihetens allmännelighet har England blifvit i
sannaste mening frihetens fäste och borg ty den bjuder
samma frihet åt de mest olika öfvertygelsen Den friheten
är klen, som endast gifver ordet fritt för vissa läror och
lifvet fritt för ett visst parti, men frihetens beskyddare i
fullständig mening är blott den magt, hos hvilken både
hvar och en sjelf och äfven hans motståndare talar utan
fara hvad han tänker och gör hvad han efter sin
öfvertygelse anser rätt vara, så länge ban ej bryter landets lagar.
Furst Metternichs och diktatorn Kossuths exempel båda två
landsflyktige i England är beviset att England är den
politiska frihetens mark. Man hörde någon gång efter 1830
års revolution i Polen den ryske utrikes ministern
Nessel-rode beklaga sig öfver det tillhåll, som lemnades de polske
landsflygtingarne — klagomålet gälde vestra Europa i
allmänhet, men England inbegripet — det bevisade sig dock
sedermera — år 1848 — att en sådan »asyl» var ganska
god att hafva äfven för personer af en belt annan arf. Och
äfven pä den tiden, början af 1830-talet, stod Englands
fristad lika öppen för den legitime monarken, Frankrikes f.
d. konung, Carl X i hans landsflygt som för de ryske
kejsarens uproriske undersåtar.
Man kan säga att detta icke är eget för England, men
att äfven andra länder öpna ett gästfritt hem. Så
Frankrike t. ex. så Schweiz och hvilket land som helst. Men det
’) Diplomatisk skrifvelse af grefve Nesselrode. tryckt i llecueil des
traités et actes diplomatiques concernant la Pologne 17G2—18G2 par
le Comte d’ANGEBERG p. 907, hvarest talas om »le droit de
patro-nage que l’on parait vouloir s’attribuer sur ceux des Polonais, qui sont
exclus (le 1’amnistie ou qui en repoussent les bienfaits» Orden afse
närmast de främmande magternas anspråk att föra Polackarnes talan
inför ryska regeringen, men den »droit de patronage», som afsåg dem,
hvilka förskjöto amnestien (»en repoussent les bienfaits») måste afsett
äfven det beskydd, som egnades åt de landsflygtige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
