Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
fattad i någon grundlagstiftning, som skulle omfatta det
hela. Detta beror derpå att denna statsförfattning i sitt
nuvarande skick är en ur de föregående tidernas
förhållanden småningom framkommen utveckling, men statsrätten har
icke någonsin blifvit på en gång sammanfattad eller såsom
det kallas på lagspråket »kodifierad». Förhållandet är det
samma som med den brittiska privaträtten, äfven denna är
icke »kodifierad», någon allmän lagbok sådan som 1734 års
lag finnes icke i Stor-Britannien.
Hvar finnas då den engelska statsrättens och lagverkets
källor? hvar inhemtas dess innehåll? Källorna finnas och
innehållet inhemtas ur bela massan af särskildta
parlamentsbeslut och ur gällande häfd. En stor del af det engelska
lagverket är icke grundad på någon veterligen känd
formlig lagstiftning, så att man skulle kunna säga när, huru och
af hvilken lagstiftande magt lagen gjordes. Man känner
intet annat ursprung än den urgamla liäfden. Engelske
rätts-lärde göra skilnad mellan skrifven och osJcrifven lag (»lex
scripta» och »lex non scripta»). Den skrifna lagen, som äfven
kallas statute i a/w (statuternes lag), är den som grundar sig
på en veterligt känd, lagstiftande handling, den oskrifna
lagen är den, som grundar sig på gammal häfd. Vi kunna
i Sverige mycket lätt föreställa oss detta förhållande efter
ett exempel ur vår egen rättshistoria. Våra landskapslagar
voro sådan oskrifven lag med undantag af Uplands- och
Södermanlands lagar, hvilka verkligen äro beseglade med
kongliga stadfästelsebref. Om de öfriga kan det icke
påstås att de ej blifvit — eller åtminstone vissa delar af deras
innehåll — någon gång formligen antagne ocli beslutade,
men det kan lika litet påstås att detta liar skett. Man vet
intet annat om dem än att de funnos från urminnes tid.
Samma förhållande eger rum med den oskrifna lagen i
England, men en skilnad är att Englands oskrifna lag har
bibehållit sig gällande ännu den dag som är, men våra »oskrifna»
landskapslagar äro längesedan bortlagda och vi hafva nu
mera endast »skrifven» lag. Orden »skrifven» och
»oskrifven» måste då förstås i den nyss angifna meningen, som
ingalunda hindrar att lagen kan finnas antecknad i skritt
och utgifven i tryckta böcker. En annan skilnad är mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
