Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
jämte hade oekså konungarne i England stora omedelbara
besittningar. Vasallerne förmådde icke på annat sätt bilda
någon sjelfständig motvigt mot konungamagten än att de
slöto sig till samman såsom en aristokratisk klass. Men på
detta sätt betydde de ganska mycket i synnerhet om de
med sina interessen förenade det öfriga folkets och stälde
sig i spetsen för nationen. Detta var just hvad som skulle
komma att ske. 1 början var förhållandet annorlunda,
mängden af folket, den undertryckta anglosaxiska folkmassan,
var fiendtlig mot den normandiska adeln och denna behöfde
vara på sin vakt. Men under tidens längd i mån som denna
adel blef van att betrakta England såsom sitt verkliga
fädernesland och nationerna småningom sammansmälte blef
folkmassan ett stöd mot den öfvermägtiga konungamagten.
3. Magna Charta. — Parlamentet under medeltiden
(1215—1485). Ur dessa nu omtalade förhållanden härledde
sig den s. k. Magna Charta, som berömmes såsom en
grundval för Englands politiska frihet. Magna charta är en
skrifven urkund, ett s. k. frihetsbref, som vasallerne med vapen
i hand aftvingade konungen. Denna urkund blef således
icke frivilligt gifven, men från konungen med hot och trug
utpressad, och i detta arbete gick feodalaristokratien i
spetsen för det öfriga folket. Magna charta innehåller icke
endast vasallernes fri- och rättigheter, men äfven vissa
allmänna grundsatser för medborgerlig rätt och frihet, t. ex.
att ingen skulle hållas i godtyckligt fängelse, hvar och en
dömas af sina likar o. s. v. Men om parlamentet innehåller
Magna charta ingenting, denna inrättning fans ej, der fans
blott feodalbaronernes rådsförsamling och denna omtalas
visserligen. Ingen beskattning skulle påläggas utan dess
samtycke o. s. v. — Den konung, som tvingades att utfärda
Magna Charta, var konung Johan titan land; årtaht var 1215.
Parlamentets upkonist tillhör det tidehvarf, som
begynner med Magna Charta. Hufvuddragen äro följande.
a) Commune Concilium Regni (Rikets allmänna
råds-församling) omtalas i sjelfva Magna Charta, men icke såsom
en inrättning, som då formligen stiftades, denna
rådsförsamling fans så länge feodalsystemet hade funnits och utgjordes
al’ de store vasallerne, hvilkas rad konungen behöfde höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
