- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
100

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

Siffrorna utvisa att biskoparne utgöra ett ringa antal i
jämförelse med de öfrige och likaså de valdes antal i bredd
med de ovilkorligt sjelfskrifnes. Räkningen kan upställas
på följande sätt:

Verldsliga lorder (temporal Feers) .... 462

Biskopar (spiritual Peers)......... 26

488

Engelske lorder, ovilkorligt sjelfskrifne 444
Skotske och Irländske lorder, valde ... 44

488

Underhuset (House of Commons) hade förr än
parlamentsreformen genomfördes år 1832 en mycket oformlig
sammansättning. Grefskapernas antal ledamöter voro
mycket ojämnt fördelade och valrätten var fästad vid
besittningen af fast egendom utaf en viss jordnatur (freehold). I
städerna var valsystemet mycket olika på olika ställen.
Vissa städer hade nästan allmän valrätt, annorstädes
berodde valrätten af en s. k. korporation, som utgjorde ett
slutet, privilegieradt skrå. En del städer, som från äldre
tider hade haft och derföre ännu hade ombud i parlamentet,
hade nedsjunkit till fullkomlig obetydlighet, så att bela orter
egdes af någon enskild man, som tillsatte
parlamentsledamöter. Andra städer deromot hade i senare tider upstigit
till stor folkmängd och välmåga, men hade icke eget
ombud, emedan de icke så haft från fordomdags. Dessa
förhållanden inneburo ett stort inflytande hos de store
godsegarna. Lorder funnos, som medan de sjelfva suto i
öfverhuset, egde att utnämna en eller flere ledamöter i
underhuset. De förfallne orterne (rotten boroughs) tillhörde
gemenligen någon lörd eller annan rik man.

Parlamentsreformen 1832 innebar en rättelse af dessa
missförhållanden. Nu blef valrätten i grefskaperna utsträckt
till andra jordnaturer och en jämnare fördelning ,af
valkretsarne bestämdes. — De »ruttna köpingarne» (rotten boroughs)
förlorade sina platser i parlamentet, de stora nya städerna
erhöllo säte och stämma, korporationernas magt öfver
städernas parlamentsval afskaffades och en allmän census
bestämdes för städernas valrätt. — Den sista parlamentsrefor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free